Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
det har bara blivit till prat om tankar, till och med när
du har försökt att få dem att begripa hur du kände — för
de kunde inte förstå hurudan du var. — Men jag vet det.
— Det som du sade den där dagen i Warnemünde, och det
som du har sagt i dag, — du vet, att det kunde du bara
säga till mig — det är saker, som bara jag kan förstå —
är det inte sant?»
Hon böjde överraskad, samtyckande huvudet. Det
var sant.
»Jag vet att jag är den enda som förstår dig i grund
och botten, och jag vet precis hurudan du är. Åh, och
sådan älskar jag: dig. Om du vore full av fläckar och
blodiga sår i ditt sinne så kan jag bara älska dig och kyssa
bort alltsammans, till du blir ren och sund igen. Jag vill
ju inte annat med min kärlek, Jenny, än att du skall bli
som du ville vara och måste vara för att känna dig lycklig.
Vilka galenskaper du än kunde finna på så skulle jag tro
att du var sjuk, att det var något främmande, som hade
trängt sig in i ditt väsen. — Om du bedrog mig — om jag
fann dig full i en rännsten — du är min egen älskade
Jenny i alla fall — hör du det.
Kan du inte bara bli min — bara komma över till
mig, lägga dig i mina armar och låta mig göra dig till
min. — Du skall bli sund och lycklig igen — jag vet inte
riktigt nu hur jag skall göra det, men jag vet att min
kärlek skall finna på det — så att du skall vakna lite
gladare för var morgon och var dag skall bli lite ljusare
och gladare än gårdagen och din sorg lite mindre tung. —
Kan vi inte resa upp till Viterbo, du–eller någon
annanstans? Å, låt mig få dig — jag skall vårda dig, som ett
litet sjukt barn. Och när du har blivit frisk igen så har
du lärt dig att älska mig och vet att vi två kan inte leva
utan varandra.
Hör du, Jenny •— du är sjuk — du kan inte reda dig
själv. — Slut bara dina ögon och räck mig händerna, så
tar jag och älskar dig frisk — åh, jag vet jag kan.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
