Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kyrkogården, nära intill kapellet. Det var i utkanten av
en ljusgrön med tusenskönor översållad ängssluttning, där
det bara fanns några få gravar ännu. Cypresser både
blivit planterade i kanten av gräsvallen, men de voro helt
små ännu, liknade leksaker med de spetsiga, svartgröna
kronorna på ranka, hoptvinnade, bruna stammar, som
påminde om pelare i korsgången av ett kloster.
Hennes grav låg litet för sig själv ute på ängen, men
torven hade tagits bort då den blev uppkastad, så det
var mull över den. Den var ljusgrå, ty solen lyste på den
och den mörka cypresslunden stod som en mur bakom.
Grunnar höll händerna för ansiktet och böjde sig ned
på knä, tills han låg med huvudet nere på de vissna
blomsterkransarna.
Han kände vårens trötthet i alla lemmar, och blodet
rann sjukt av sorg och saknad vid vart och ett av hans
hjärtas tunga slag. Jenny — Jenny — Jenny — hennes
ljusa namn hörde han överallt i vårens fågellåt, och hon
var död.
Hon låg därnere i mörkret. En l-ock av hennes ljusa
hår hade han klippt av, och han bar den inne i plånboken.
Han kunde ta upp den och låta den glänsa i solen — och
de små fattiga gnistorna var allt vad solen nu mäktade att
tända av bela hennes tunga, skimrande hår.
Hon var död och borta. Det fanns några tavlor
efter henne och det hade stått en liten bit om henne i
tidningarna. Och där fanns en mor och några systrar, som
sörjde sin Jenny — den verkliga hade de aldrig känt och
de visste igenting om hennes liv och hennes död. Det
fanns andra — de stirrade förtvivlade efter den Jenny,
som de hade känt — de visste något, men de förstodo
ingenting.
Det var bara hans Jenny, hon som låg här.
Helge G-ram hade kommit till honom. Han hade
frågat och hade berättat och han hade jämrat och tiggt:
»Jag förstår ju ingenting. Vet du det — förklara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
