Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ångsprutan.
39
man fick många beställningar både från England
och utlandet. Men i London reste sig den engelska
konservatismen och perukstocks-väsendet mot den
nya uppfinningen. Det gamla pumpmanskapet,
som såg sig beröfvadt en gifvande
inkomstkälla, afskar gång på gång i förbittringen
slangarna, och citys välvisa myndigheter utdömde
Ericssons ångspruta, emedan hon — förbrukade
för mycket vatten. En hel mansålder förgick,
innan de efter Amerikas exempel togo henne
till nåder och då af en vida sämre konstruktion,
som de snart måste utbyta mot en, liknande
den ursprungliga.
George Stephenson hade emellertid under
1 ändlösa strider med samma konservatism lyckats
få arbetet på Manchester Liverpool-banan i gång
och en liten bit färdig. Inom bolagets styrelse
omtvistades nu ifrigt frågan, om fasta eller
rörliga maskiner skulle användas för tågens
framdragande. »Ångvagnar» hade visserligen redan
sedan 1812 begagnats på grufbanorna, men
endast för koltransport och af en mycket anspråkslös
hastighet. Stephenson talade från första stunden
energiskt och öfvertygande för lokomotivet. Man
beslöt hänskjuta saken till ett praktiskt prof och
utsatte ett pris af 500 pund sterling för den
som fem månader därefter kunde uppställa ett
lokomotiv, hvilket uppfyllde vissa fordringar.
Saken skulle afgöras genom en kapplöpning
mellan de täflande lokomotiven och täflingen ega
I rum på den 2 eng. mil långa färdigbyggda ban-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
