Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inbördeskriget i Amerika. 79
konfederation, uppsatte en armé och började
kriget genom öfverrumpling af fästet Sumter
utanför Charleston i Syd-Carolina. De hade
länge förberedt sin resning och voro därför vida
bättre rustade både till lands och sjös än de
norra staterna. Slafherrarne voro också till lynne
och utbildning vida mer krigiska än »yankees» i
norden, och en stor del af unionsarméns officerare,
liksom flere af dess skickligaste generaler, voro
från sydstaterna.
Unionsregeringen, med presidenten Lincoln,
»Gamle Abe», i spetsen, var dock ej sinnad att
ge efter för deras fordran om unionens
upplösning. En i häst sammandragen här, till största
delen bestående af oöfvade miliser, skickades
mot insurgenterna, men blef i grund slagen.
Medan en ny, pålitligare unionsarmé uppsattes och
organiserades, voro sydstatstrupperna, eller de
konfedererade, såsom de kallades, herrar på fältet, och
unionisterna kunde endast gå försvarsvis till väga.
Krigsskådeplatsen var under detta skede af
kriget hufvudsakligen kusten af Virginia, där
en del af unionstrupperna stod i ett befäst läger
i närheten af James-flodens mynning, medan de
konfedererade ej blott innehade Richmond,
Virginias hufvudstad, utan äfven det på kusten
belägna Norfolk, en genom sin arsenal och sina
varf mycket viktig plats. På en ö en mil från
kusten ligger fästningen Monroe. Den var i
unionens händer och inneslöt, utom en stark
garnison, stora förråd för arméns räkning. Far-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
