Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. En arbetares dotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Det der är Annas lilla kammare’’ upplyste
Axelson, ”jag ligger i det här rummet jag och vakar
som en pudel vid milt barns dörr I”
"De goda englar hålla nog vakt vid oskuldens
läger,” inföll Dahl.
"Säger liern det? men det händer likväl ibland,
att de gode englar försofva sig,” svarade
Jernbäraren.
Anna inkom nu, bärande en bricka, försedd med
en liten qvällsvard , bestående af bränvin , smör och
bröd samt några biler melvurst.
Värden slog i, söp till och bjöd, och gäslerna
dröjde ej alt följa hans exempel. Aldrig hade en
qvällsvard smakat dem så godt som denna.
Klockan slog tolf uti Catharina kyrka.
”Gå nu iu och lägg dej, Anna — god natt,
lilla knyte — vackert liten — är snart lika långsom
jag, fast hon bara är sexton år — nig för herrarne
nu — god natt med dej!”
Anna neg och försvann.
”Denna flicka är dilt enda barn?” frågade
Jäger.
”Ja , men hon är allt för mej — det är miu
enda glädje — en far bör inte skryta med sitt barn,
men god är hon, det ska Gud veta, och mån om mej
— aldrig har hon gjort mej den minsta förargelse ,
och läraktig se’n.”
”Nå ger du henne någon uppfostran? — (let
förefaller mig som hon skulle förtjena ett annat öde,
än alt slafva som piga i alla sina dar, eller bli gift
med någon, som inte förslår att värdera henne.”
"Hem har rätt — man skär inte guld med tälj—
knifvar inom arbets- och tjensteklassen — nog har
jag, skam till sägandes, skrapat ihop så mycket, att
jag skulle kunna kosta på henne — jag är sjelf en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
