- Project Runeberg -  Jernbäraren : händelse ur folklifvet /
48

(1845) [MARC] Author: August Blanche
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ett hållet löfte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Slädan höll utanför ett hus vid Drottninggatan.
Brukspatronen hoppade ur och nickade åt betjenten,
som körde slädan och derefter kuskade sin väg.

När Dahl skyndade genom portgången, märkte
han ej, att han snuddade förbi en bred karlfigur,
som dolde sig i mörkret bakom porten.

Uppkommen i sin granna våning, tände han den
blixtrande kristall-lampan, kastade af sig den enkla
men fina brukspatrons-uniformen, stälde värjan i
kakelugnsvrån, insvepte sin välbildade gestalt i en
morgonrock af broderad silkessammet, tände en cigarr
och utsträckte makligt sina lemmar på den svällande,
sidenklädda divanen.

Med halfslutna ögon drömde han sig tillbaka
in i de sistförflutna stundernas njutningar och
fröjder. På sina läppar kände han ännu den ljufva
eftersmaken af tallösa kyssar från en blomstrande
kärleksglödande bruds mun.

Han hade nyss kommit från sin blifvande
svärfaders praktfulla boning, der en lysande middagsmåltid
varit gifven för talrika förnäma gäster, och
om en timma skulle han dit återvända, för att i en
enklare men mera lämplig drägt deltaga i ett briljant
slädparti vid sin fästmös sida.

Han hörde redan bjellrornas klang och lyssnade
redan till hviskningarna från tjuserskans läppar,
då — då tunga fotsteg hördes i trapporna och
derefter några dofva knackningar på salens dörrar.

Brukspatronen trodde att någon af hans vänner,
som äfven bevistat middagskalaset, i halfrusigt
tillstånd knägat sig uppför trappan och nu hade
svårt att hitta på låset, skyndade upp från soffan till
dörren och öppnade densamma.

Men det var ingen vän med svaga knän, utan
en arbetskarl, som med stadiga steg beträdde
salströskeln och stannade med ryggen emot dörren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:16:13 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jernbarare/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free