Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN; JERNEPLOOOS FRAMOÅ.NO
— Ja, jag har också en hemlighet!
— Du tänker gifta dig! Magisterns röst
uttryckte en sådan skräck och veklagan, att det
blev en oemotståndlig frestelse för Ingår att
gäckas litet med henne.
— Ja, det beror väl på, sade hon långsamt
och höll med avsikt magistern på sträckbänken,
det beror väl på om kammarherre Jerneploogs
anbud står fortfarande, sen jag blivit
landsförrädare.
— Magistern stirrade på henne. Det ä r sant
då, stammade hon, och jag som alltid
försvarat dig.
— Försvarat mot vad? Du är dum du, lilla
magistern, man ska aldrig förneka någonting för
sina vänners räkning.
Plötsligt slog hon om.
— Dig lönar det sig då att skämta med, sade
hon i en annan ton, inte har kammarherrn med
min hemlighet det allra minsta att göra. Nej,
jag har fått en idé, som skulle kunna bli till
glädje för hela Gustavsfors, fast den föddes ur
mina näringsbekymmer.
Lilla magistern väntade, att Ingår nu skulle
göra noga reda för sig, men därav blev
ingenting. Väninnan satt tyst en lång stund,
försjunken. Till slut måste hon få en påminnelse:
nå, tänker du inte tala om dina planer för mig?
Ingår såg upp.
— Jag tänkte inte på mina planer nu,
svarade hon, och för resten är det för tidigt att
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
