Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN; JERNEPLOOOS FRAMOÅ.NO
giska följder, som födde lidanden och bekymmer,
långt efter det rektorns dotter glömt hela saken
uppe på seminariet i Stockholm.
Mor Marits Fina led av en sensationslystnad
som lik en benikemask ständigt sög och krävde
näring. Hon hade skyndat att berätta för den
gamla om en överenskommelse fruarna emellan
uppe på residenset, riktad mot affären, hon hade
det från säkert håll, denna alla inkorrekta
underrättelsers mystiska flödande källa, som Ingår först
när det var för sent skulle lyckas upptäcka och
tilltäppa. Och kära frun, hette det, vad ska unga
frun nu ta sig till? Men så går det, när man
sätter sig upp mot de mäktiga.
I början hade Ingår inte sett sammanhanget
mellan moderns suckar och menande miner och
skvallret om bojkotten. Men så småningom lärde
hon förstå. Hon läxade upp Fina, och huj, denna
flög genast till mor Marit: nu ska allting hållas
hemligt för frun, och frun ska inte veta vad
frun gör där nere.
Dessa komplikationer voro anledningen till
att Ingår mot vanan sökte upp modern en stund
samma förmiddag, som affären haft besök av
hushållsmamsellen. Hon var övertygad om att denna
betydelsefulla nyhet skulle lugna den gamla, men
till hennes oerhörda häpnad gjorde den intet
intryck, modern trodde helt enkelt inte på den.
— Gamla vill man alltid lura, sade hon. När
du kommer och sär, att du ödmjukat dig inför
dem, som makten hava och lovat att inte stå
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
