Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN; JERNEPLOOOS FRAMOÅ.NO
Sveriges framtid mera i dag. Allan gav henne
också annat att tänka på. Han var storartad. Han
talade mer än han åt, han skämtade, han sjöng
mellan varje rätt en visa. Han var under
kärlekens inspiration. Avståndet mitt i närheten, det
oväntade återseendet, tvekan och den unga
smärtan drev den upp i höjden. Hennes konstanta
känsla av överlägsenhet gent emot honom i börd,
i ställning och i ädla tänkesätt föll bort. Hon
betraktade honom, lyssnande förtrollad. Han såg
det, men han gjorde intet försök att dra fördel
därav, han vände sig inte uteslutande till henne,
han sjöng för alla, och hon tänkte ett ögonblick:
o, har det gått över?
Men Karl Gustav ville inte låta Allan råda,
även han "hade en kvinna att imponera på.
Vid älgsteken reste han sig och höll tal.
— Liksom skogarnas stolta och ensliga
konung, sade han, här förvandlats till stek på
deras fat, så skulle nu hans kärlek till fosterlandet,
hans stolthet och vilja att tjäna det till döden
förvandlas i exercisfältets trista och plumpa rutin.
Men ur denna förnedring skulle hans kärlek uppstå
— älgen kunde nu inte längre följa med —
uppstå i en mans tränade kraft och i en
försvarsduglighet, som kunde mäta sig med hans
vilja.
Karl Gustav fullkomligt berusade sig i
framtiden. Han gav en definition på försvar: det
betydde att göra sitt fosterland större. När
stunden kom, och den skulle komma, då skulle han
198
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
