- Project Runeberg -  Jernkontorets annaler / Sextionde årgången. 1906 /
14

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Öfversikt öfver stålets mikrostrukturbeståndsdelar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

produkter, där det kommer an på hårdhet i förening
med seghet.[1]


7. Austenit förekommer tillsammans med martensit,
efter intensiv härdning af stål med hög kolhalt
(åtminstone öfver 1.1 %, lämpligast 1.6–1.8 %).
Austeniten är mindre hård än martensiten;
liksom denna är austeniten otvifvelaktigt en fast
lösning af kol i järn, men färgas af etsmedel såsom
jodtinktur på olika sätt, än ljusare, än mörkare
än martensiten.

Genom afkylning i flytande luft omvandlas austeniten
hos kolstål, åtminstone delvis, till martensit;
ett ganska viktigt faktum, som upptäckts af Osmond V.

Austenitens viktigaste betydelse tillhör
nickel- och manganstålen.

Utom dessa kända beståndsdelar, till hvilka
man vidare kunde räkna grafit, som dock icke normalt
förekommer i stål, torde man äfven ha att
räkna en annan, ferriten närmast stående, såsom
jag söker visa i slutet af detta arbete.

För att underlätta öfversikten af dessa
mikrostrukturbeståndsdelar för den, som ännu icke är
förtrogen därmed, torde det ej vara ur vägen att erinra
om hufvudpunkterna rörande järnets allotropi
(Osmond II, Roberts-Austen).


[1] Det bör kanske anmärkas, att det särskiljande mellan
troostit och sorbit, som jag ofvan formulerat, står i
fullständig öfverensstämmelse med Osmonds arbeten, men att
däremot inom litteraturen bägge termerna användas fullkomligt
godtyckligt. Sedan ofvanstående publicerats, har
Boynton framställt en hypotes, som af flera anledningar är
att beteckna som fullständigt orimlig, nämligen att troostiten
skulle utgöra rent Beta-järn. Orimligheten häraf framgår
med stor tydlighet ur ett helt nyligen publiceradt arbete af
Kourbatoff, af hvilket ofvanstående framställning ytterligare
stödes. -- Förf. har nyligen i en uppsats »The Nature of
Troostite», Journ. Iron and Steel Institute 1905:II, 352,
närmare utvecklat den föregående uppfattningen af troostiten
och visat, att den styrkes af hvad vi känna om denna
beståndsdel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 07:43:52 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jernkont/1906/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free