- Project Runeberg -  Jernkontorets annaler / Sextionde årgången. 1906 /
24

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Allmänna anmärkningar rörande mikrostrukturen hos Gysingestålet - II. Specifik vikt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förekomstsätt, någon afvikelse kan vara att finna gentemot
andra stål.

Såsom sammanfattning kan man säga, att det
studerade Grysingestålet icke visat någon påtaglig
olikhet med andra stålsorter; i hvarje fall förefinnes
en mot kolhalt och termisk behandling svarande
mikrostruktur.

Ej heller torde i ferritens färgning någon skillnad
gentemot andra stål föreligga.

II. Specifik vikt.

Vår kännedom om järnets och stålets specifika
vikt är föga utvecklad.

År 1721 konstaterade Swedenborg, att järnets
specifika vikt var 7.8, »ferrum ad aquam ponderare
ut 7 4/5 ad 1».

I sista upplagan (från 1894) af Landolt och
Börnsteins utmärkta tabellverk uppges det rena järnets
specifika vikt vara 7.85–7.88[1].

Den noggranna kännedomen om denna konstant
har alltså under dessa 170 år gått föga framåt.

För stål uppger samma tabellverk 7.60–7.80,
utan närmare angifvelser.

Metcalf och Langley hafva utfört en ganska
detaljerad undersökning öfver specifika vikten hos
olika stål efter olika behandling; tyvärr känner man
därvid ej den kemiska sammansättningen.

Ett ganska stort antal uppgifter om specifik
vikt af analyserade stål förefinnes i arbeten af
Arnold I, II, Hadfield I, II, Jüptner III; dessa komma
i det följande att diskuteras.

Öfverhufvud taget vet man, att specifika vikten
aftar med stigande kolhalt, och att den sänkes
genomhärdning och genom närvaro af kisel.


[1] Samma uppgift förekommer i den nya upplagan af år 1905.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 07:43:52 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jernkont/1906/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free