- Project Runeberg -  Jernkontorets annaler / Sextionde årgången. 1906 /
37

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Diskussion af de experimentella resultaten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fann Arnold för ett stål med 0.37 % kol spec. vikten
8.0925, hvilket ju förefaller föga sannolikt, – men
man vet å andra sidan, enligt HoweI, 257, »att
osmidda göts specifika vikt är förvånande hög»,

Å fig. 4 är angifvet tvenne värden för ovanligt
rent järn, hämtade från ArnoldI(C = 0.04,
Si = 0.03) och från Barrett, Brown och Hadfield (C = 0.03.
Si = 0.07%). Dessa bestämningar falla synnerligen
nära de värden, jag funnit för Gysingejärnet.

Det förefaller i enlighet härmed, att spec. volymen
för rent järn, stabilt vid vanlig temperatur,
ej kan afsevärdt skilja sig från värdet 0.1274 cm3,
hvilket ger det rena järnets spec. vikt = 7.849
eller afrundadt 7.85.

För små kolhalter ökas först spec. vikten;
sålunda erhöll jag D = 7.871 för Långshyttestål med
0.15% C. De gränsvärden, D = 7.85–7.88, som
af Landolt och Börnstein anföras, torde äfven
innefatta dylikt extra-mjukt stål. Men däremot torde
den lägre gränsen,

D = 7.85,

tillkomma renaste järn.

Järnets spec. vikt förtjänar fortfarande en
ingående undersökning.

B. Härdade stål.

1. Gysinge- och Fagerstastål.

Det finnes ingen anledning att antaga, att kiselns
inflytande vore olika för härdadt stål, och de spec.
volymerna torde därför kunna korrigeras för kiselhalt
såsom skett för de ohärdade stålen. Sålunda
erhålles tab. IX B såsom fortsättning på tab. IX A.

De kolhalter, som här anges, gälla härdningskol
och äro de, som framgå ur bestämningarna af elektriskt
ledningsmotstånd. Profvet 6 b är ett stycke
af n:r 6, som härdats vid mycket hög temperatur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:39:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jernkont/1906/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free