Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Kemisk undersökning af karbiden - III. Elasticitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
erhåller man för kolstål regelbundna resultat -
naturligtvis under förutsättning att bestämningarna
äro exakta och materialet homogent.
Sålunda finner man för Gysingestålen att spec.
volymen är fullt bestämd, så snart kolhalten är
gifven (se fig. 2, sid. 29).
För kolhalter under 1.3 erhölls en rät linje I,
som anger, att järnkarbiden (I) har spec. vikten
D = 7.74. För kolhalter öfver 1.3, erhölls en
annan rät linje II, som anger närvaron af en annan
karbid (II), hvars spec. vikt ej öfverstiger 7.24.
Vid Långshyttestålen har ingen antydan funnits
till existensen af denna karbid.
4. Skillnad mellan dessa karbider I och II
har äfven kunnat uppvisas genom kemisk analys;
sannolikt är, att den senare har formeln Fe2C, som
nyligen angifvits af Campbell och Kennedy.
III. Elasticitet.
Bland elasticitetsegenskaperna var det med de
stålprof och de resurser, jag disponerade öfver, endast
elasticitetsmodulen, som kunde blifva föremål för
uppmätning.
Approximativt fastställd genom Wertheims arbeten
är elasticitetsmodulen för järn och stål i sitt
beroende af kolhalt etc. ej ingående känd.
Deshayes uppgaf, att elasticitetsmodulen är konstant
för alla stål af lika föregående mekanisk
behandling.
Howe (1, 17) har i sitt utmärkta arbete, »Metallurgy
of steel» samlat ett stort antal observationer; han anför,
att elasticitetsmodulen, praktiskt taget, är konstant
för alla kolstål. Han tillägger: »vissa författare
anse, att modulen något ökar, då kolhalten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
