- Project Runeberg -  Jernkontorets annaler / Bihang till Jern-Kontorets annaler 1906 /
22

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om snabbanalyser för stålverk, af Hugo Carlsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22

med en del af profvets yta, som vanligtvis har
lägre kolhalt än det öfriga godset. Regeln är vis-
serligen att fila bort det yttersta lagret, så att man
ej skall få något med af den kolfattiga ytan, men
den regel, som följes i praktiken, är, att så snart
profbiten är blank, är det bra. Man använder därför
helst en 12 till 15 mm flat borr, ej spiralborr, och
slipar borren och sköter matningen så, att man får
korta små borrspån, som äro lätta att väga ut.
Man borrar först så djupt, att man kommer under
den kolfattiga ytan, kastar bort de borrspån, man
sä erhållit, och tillvaratager sedan de öfriga. Med
detta tlllvägagångsätt kan man kontrollera, att prof-
tagaren ej slarf var och borrar för grunda hål.

Profvets utförande. Man väger vanligtvis ut l
gr borrspån. Förr begagnades ofta att väga ut O.i
eller 0.2 gr, men man har nu ganska allmänt öfver-
gått till l gr. Med den större viktsmängden kan
man väga mycket fortare, då man ju ej behöfver
väga alldeles så noga. Det samma gäller om till-
sättningen af syra och de flesta andra manipula-
tionerna. Man kan arbeta fortare och säkrare med
ett större prof. Är man van vid en liten viktsats
och sedan försöker med en större, tycker man till
att börja med, att det går sämre, hvilket ju är na-
turligt, då man ej är van vid den nya färgen m, m.,
men efter en veckas förlopp skulle man ej vilja gå
tillbaka till den mindre vikten.

Upplösningen sker vanligtvis i ett profrör, 25 mm
i diam. och 250 mm i längd. Salpetersyran (eg. v.
1.20) utmätes medelst byrett och tillsättes i en jämn
ström, allt på en gång. Under tillsättningen har
man rören delvis nedsänkta i kallt vatten för att
förhindra, att det kokar öfver under den första
kraftiga reaktionen. Syran bör noga utmätas, sätter
man till för mycket får man för svag färg och orätt
resultat. Sätter man till syran droppvis och väntar
mellan hvar gång, får man ej samma färg, som om
tillsättningen skett raskare och på en gång. Syran
måste dessutom vara fri från klor eller klorvätesyra,
emedan en ringa mängd klor färgar lösningen ganska
afsevärdt. För stål med mindre än 0.30 % kol brukar
man använda 15 cm3 salpetersyra, för 0.30 till 0.70 %
kol 20 cm:i och för högre kolhalter 25 cm3. Ju mera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:39:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jernkont/1906bih/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free