- Project Runeberg -  Jernkontorets annaler / Bihang till Jern-Kontorets annaler 1906 /
130

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett och annat om martinprocessen, af Adrian Byström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

130

götet. Om de uppstå utefter kanterna, blir götet
odugligt, d. v, s. låter ej valsa sig, emedan redan
vid uppvärmningen dessa gasblåsor blottas eller, så
att säga, öppna sig. så att götet innehåller en
massa hål, påminnande om nålstyngn. Äro blå-
sorna däremot samlade på ett visst afstånd från
periferien eller i götets kärna, låter det valsa sig
oklanderligt. Man måste alltså sörja för, att gas-
biåsorna uppstå så långt från götets periferi som
möjligt.

För att detta mål skall uppnås, måste götets
yta förblifva flytande, ända tills stelnandet utefter
kokillens väggar fortskridit så långt som möjligt,
på det att de i götets inre vid afkylningen frigjorda
gaserna må kunna genomsläppas. Det är alltså tyd-
ligt, att förutsättningen för erhållande af normala,
»icke lugna» göt är fullkomligt motsatt den för
ernående af täta, »lugna» göt och att just de göt,
som stå på gränsen mellan »lugna» och »icke lugna,
blifva odugliga.

Öfveringeniör Brinell har vid sina undersök-
ningar kommit till det resultatet, att gasblåsornas
uppkomst och läge uteslutande äro beroende af
stålets Mn- Si- och Al-halt samt att C-halten och
tappningstemperaturen härvid spela endast en obe-
tydlig och sekundär rol. Kolhaitens inflytande
framträder likväl ganska starkt i synnerhet vid
mjukt, basiskt stål, och den inverkar så tillvida,
att ju lägre densamma är, desto längre tid förblir
götets yta flytande vid lika Mn-halter. Denna in-
verkan är så stor, att t. ex. ett stål med 0.08 % G
kan hålla öfver 0.50 % Mn och dock gifva normala
göt, under det att ett stål, gjutet ur samma ugn
och under eljest lika omständigheter, men med en
kolhalt af 0.15 %, ej får hålla mer än 0.40 % Mn,
för att göten ej skola stiga i kokillerna.

Hvarpå denna kolhaltens inverkan beror är,
såvidt jag vet, ej fastställdt. Enligt min åsikt är
den att söka i följande två förhållanden. För det
första upptager badet vid fortskridande färskning
och därpå beroende högre temperatur mer och mer
gaser; ett stål med lägre kolhalt innehåller därför
vid gjutningen mer gaser än ett stål af högre kol-
halt, och följden häraf blir, att gasutvecklingen vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:39:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jernkont/1906bih/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free