Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Sveriges bergshandtering 1612-1654, af M. B. Swederus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utföra koppar, Osmundsjärn och andra förbudna
varor.
Med afseende på järnhandteringens rent
praktiska utöfning läto drottning Kristinas förmyndare
åren 1637 och 1638 utgifva tvenne förordningar,
hvilka väl förtjäna att bringas till eftervärldens
kännedom. Den första af dessa förordningar har
titeln »Drotning Christinae Hammarsmeds Ordning,
dat. Stockholm den 14 Februari 1637», och den
andra heter »Drotning Christinae Masmästare
Ordning, dat. Stockholm den 6 November 1638». Båda
dessa förordningar offentliggjordes i oförändrad
form den 6 juli 1649.
I själfva inledningen till den första af dem
namnes, att som en stor del af rikets välstånd
beror af bergsbruket, då det rätt skötes, så är det
af nöden, att man i tid sätter detsamma i sådant
stånd, att det kan blifva landet till någon märklig
nytta och förkofring, och att alla fel, som inritat
sig i denna handtering, hädanefter måtte rättas.
Det senare gällde, att det osmunds- och tackjärn,
som tillverkades i bergslagerna, för någon tid
sedan utfördes i osmidt tillstånd, kronan och landets
invånare till stor skada, inrikes manufakturer till
hinder, men utländingar till vinst och fördel. Med
anledning däraf hade konung Gustaf Adolf gjort
den kloka förordingen, att intet osmunds- eller
tackjärn skulle få utföras ur riket, innan det blifvit
utslaget till stångjärn, och till detta ändamåls
vinnande hade konungen meddelat åtskilliga af landets
invånare rättighet att bygga hamrar i kronans
strömmar, för att de så mycket bättre skulle kunna
fortsätta sådana nyttiga planer. Som emellertid
dessa ej alltid haft nödig verkan, och det
hufvudsakligen af det skälet, att en del äldre eller nyare
hammarsmedjor ej voro försedda med sådana smeder,
som grundligen lärt sitt yrke, utan antagit arbetare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
