Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Sveriges bergshandtering 1612-1654, af M. B. Swederus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
83
3. Norn.
Anlades 1637 af Hans Steffens*) vid den lik-
nämnda strömmen i Hedemora socken och bestod
då af en hammare med härd och tvenne ränneverk,
samt var priviligieradt af Bergsamtet med sex års
skattefrihet, eftersom bruket låg på kronans
allmänning. Företaget hade synbarligen framgång,
eftersom Steffens, hvilken kort därefter blef fogde
öfver Hedemora bergslag, redan följande året var
i stånd att begynna med uppförandet af en ny
masugn samt att ombygga den gamla hammaren, och
samtidigt därmed befriades han af Bergsamtet från
skyldigheten att utgifva tiondejärn för 1638, eme-
dan han på egen bekostnad uppfört den till Noras
grufva hörande konsten.
Steffens behöll dock ej sitt nya bruk längre
än till början af 1640, då han, troligen hindrad af
sitt ämbete som bergsfogde, afträdde detsamma - i
sin helhet eller blott delvis, torde numera ej vara
möjligt att afgöra - till borgaren Johan Nyman i
Stockholm, hvilken äfven därå fick åtnjuta sex års
skattefrihet.
Om den nye ägaren till Norns bruk finnas
åtskilliga skrifvelser i riksregistraturet under loppet
*) Hans Steffens - i Harmens’ bergverkslexikon alltid med
förnamnet Johan - hvilken i egenskap af hammarsmedsmästare
från Tyskland inflyttat till Sverige, gjorde sig snart fördelaktigt
känd i sitt nya fädernesland genom konstruktion af blåsbälgar
af trä, hvilka synas hafva tillvunnit sig stort bifall af samtiden.
Af konung Grustaf Adolf sändes Steffens, kort efter sin hitkomst,
till Stora Kopparberget, hvarest han genom användning af dessa
träbälgar satte tillverkningen i större drift än densamma förut
med de bästa läderbälgar kunnat uppbringas. År 1637 blef han
ålderman för bälgmakarne samt bergsfogde, befordrades 1640
till bergmästare i Österbergslagen och Gästrikland, utnämndes
1644 därjämte till bergmästare öfver Uppland, på hvilken plats
han verkade under tretton års tid, samt erhöll slutligen titel af
assessor i Kongl. Bergsamtet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
