- Project Runeberg -  Jernkontorets annaler / Sextiofemte årgången. 1910 /
186

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Sveriges bergshandtering 1612-1654, af M. B. Swederus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

186

att nämligen till underhåll af deras bruk få
arrendera några hemman. Det alltmera ökade behofvet
af jordegendom för dessa anläggningar föranledde,
att de i slutet af år 1644 inlämnade en ny
ansökning i samma syfte. Som skäl för denna begäran
framhöllo de i synnerhet sin önskan, att på detta
sätt och för billigare pris erhålla tillgång på foder
åt brukets hästar, "Ij&tlle bee Ijar till meb ftorfta ntoba
odj befoftrtabt Ijaftta moft oppeljdfla". I denna inlaga
hade de också begärt att få afröja en mosse på
Tiveden - troligen för att sedan användas som
äng - och de beklagade sig öfver den långa väg,
som de hade att forsla hö och annat foder.

Sista gången, som Laxåverken under drottning
Kristinas tid omtalas i Bergscollegii handlingar,
är den 11 november 1651, då Boy till detta
ämbetsverk ingaf en ansökan om skattelindring med
anledning af de motgångar och utgifter, han fått
vidkännas, och det trångmål, hvari han i följd
däraf befann sig. Nödgad af ogynnsamma
förhållanden, måste äfven Anders Boy göra samma
erfarenhet som många banbrytare före honom: att få
bära hela tyngden af ett utfördt storverk, utan att
någonsin kunna skörda dess frukter, men om också
dessa först många år efter hans bortgång nådde
sin mognad, så har dock en tacksam eftervärld
manats att fullt uppskatta och göra rättvisa åt
hans stora förtjänster.

Den nämnda skrifvelsen, hvilken på samma
gång är en historik öfver Laxåbrukens första
ungdomsår, är väl värd att framdragas ur mer än
250-årig skymning, såsom ett bidrag till
kännedomen af den mans okufliga viljekraft, som äran
att hafva varit deras första grundläggare
obestridligt tillkommer.

Ar 1639 - yttrar han sålunda i denna inlaga
- byggde Anders Nilsson Snaflunda masugn, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:40:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jernkont/1910/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free