Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Sveriges bergshandtering 1612-1654, af M. B. Swederus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Utom de malmer, som i riklig mängd och af
utmärkt beskaffenhet erhöllos nr Värmlands grufvor,
började man äfven att på mera praktiskt sätt
tillvarataga och begagna sådana, hvilka förekommo
i detta landskaps sjöar och kärrtrakter. Första
gången, som dylika försök omtalas i Bergsamtets
handlingar, är 1642, då en borgare i Karlstad gaf
tillkänna, "tljet §cm Ijaftoer låtit intaga någre Ijnnbrabe
tunnor jernmalm uti een liten jtöö, £t)nen be:b, ntf)i ©raffwa
©ocfyn odj ä8ermelanb belägen, af Ijfötllen Ijan Ijafmer tftj
loelb. $nber3 Sinnartöfonå1) naljrtoaro låtit giöra prof
od) befunnit ben timra gobf), aHenaft bet järnet beraf
tilllDcirfaå ä^r Ijcirbt". Med anledning däraf begärde
han att honom måtte efterlåtas att gjuta "åtffillige
flagj fmå Sernforter, effter fom Sernet ärlj ^årbt oc^ icfe
lann flåå till ©tångejern", hvilket också beviljades.
Efter all sannolikhet hade också prof af dylik
malm från Värmland inlämnats till Bergsamtet, och.
som man önskade lära känna dess egenskaper och
användning, beslöts vid ett dess sammanträde 1643, att
sjömalm skulle öfversändas till Säter eller något
annat för dess undersökning passande bruk för att
utröna, "fyuru ben tt>itt fftcla fig på 3Mnneti)erfef2).
Hvad profvet gaf för resultat, är dock ej bekant.
I början af sommaren detta år blef samma
fråga ånyo föremål för behandling inom Bergsamtet,
emedan den nyssnämnde Anders Lennartsson
gifvit tillkänna, att sjö- eller myrmalm anträffats i
åtskilliga af Värmlands stagnerande vattensamlingar,
och denna underrättelse upptogs med nöje af
Bergsamtet under uppmaning att ’eftersöka och
tillvarataga ännu mera däraf. Det stannade ej heller vid
detta, utan redan samma dag voro vederbörande
färdiga med ett förslag till en modernare smältnings-
1) Anders Lennartsson Swenske, ryttmästare och sedan
1642 uppsyningsrnan öfver masugnar och hamrar i Värmland,
2) Bergsamtets registratur den 20 mars 1643,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
