- Project Runeberg -  Jernkontorets annaler / Sextiofemte årgången. 1910 /
198

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Sveriges bergshandtering 1612-1654, af M. B. Swederus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

198

landsvägar, och företrädesvis sådana, hvilka utan fara
och större obehag kunde begagnas alla årstider.
Nutiden, bortskämd med bekväma samfärdsleder,
kan knappast föreställa sig, huru de så kallade
landsvägarne sågo ut vid begynnelsen af vår
stormaktstid, och hvilket besvär det kostade dem, som
måste färdas åkande, då det, rent ut sagdt, ofta ej
fanns någon väg alls. Ett kraftigt bevis för dessa
olägenheter kan man finna endast i den
omständigheten, att då själfva drottning Kristina under
kriget emot Danmark en gång skulle besöka Karl IX
i lägret vid .Ryssby, måste det på långa sträckor
rödjas väg för att hennes vagn skulle kunna komma
fram, och då var det naturligtvis sämre beställdt
för resande af anspråkslösare lefnadsförhållanden,
hvadan resor sommartiden helst skedde till häst.

Ännu värre blef det att reda sig med samtidens
klumpiga arbetsåkdon, och naturligtvis skulle
svårigheterna ökas, då det gällde att med småvuxna,
utmagrade hästar mellan stenar och stubbar släpa
fram de tunga malmlassen från grufvan till hyttan,
eller då stora stångjärnsforor - med undantag
naturligtvis af det järn, som direkt transporterades
på hästryggen - skulle på backiga, gropiga eller af
höstregnen alldeles uppblöttnade lervägar långsamt
sträfva framåt från bergverksområdena till
export-hamnarne vid Mälaren, Östersjön eller Västerhafvet.

Kiksregistraturet har att uppvisa flera
kungliga bref snart sagdt för hvarje landskap i Sverige,
som påyrka förbättring i detta afseende, men det
dröjde i alla fall länge, innan dessa önskningar
förverkligades. Beträffande själfva Värmlands
körvägar och deras beskaffenhet må följande bref år
1638 från Bergsamtet till provinsens landshöfding
tjäna som ett exempel.

»Vår vänlig helsan, Välborne H:r Landshöfdinge
Hrr Gröstaff Leyonhufvud, besynnerligen gode vän.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:40:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jernkont/1910/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free