- Project Runeberg -  Jernkontorets annaler / Sextiofemte årgången. 1910 /
202

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Sveriges bergshandtering 1612-1654, af M. B. Swederus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

202

Masugnen var vid tillfället iordningställd med
bälgar, "f om f djärft blåfa", och all annan redskap.
Osmundssmedjan var också färdig med allt, som dit
hörde, men man hade ännu ej börjat blåsa, emedan
kolen voro för våta af det starka och långvariga rägnet.

Denna smedja stod något nedanför hyttan, och
strax ofvanom var god lägenhet "att btygga §ammar=
fmebia, bod mafte man bertill genom J)ållbammar (af
Jjrwlfa 2 reba ct^ro btygbe) behålla tt)åf)rfloben ntj 8 eller
10 [fogar, fom ber ofvanföre inn på ftället dfyre belägne.

23elanganbe§ ©rnfnmn, få ar bett $prtncipalfte ftrelet
3 allnar långt ocfy 2 allnar brebt, ibell ftjn 9)Mm oå)
meblj intet ©råbergfy beblanbatt"

Mellan grufva och hyttan var vid pass en mil.
Den plats, där behöflig kalksten bröts, låg också på
en mils afstånd från bruket, så att man kunde
hinna köra fram ett lass på dagen.

Man hade kolat fyra milor, men "när bdlgerne
gått t 3 btygn, begynte ftället att fmålta, få att man
måfte låta brtjfma".

En masmästare hade man hämtat från Filipstads
bergslag, men denne hade endast blåst i fem dygn,
"effter bett bdfte lijmet tntett längre rcicfyte". Af dessa
båda blåsningar hade man dock erhållit 200 lispund
tackjärn. "5)er d^re ocE) 200 (t. ©rtytemot fdrbtge, om
2, 3 ocf) 4 fannernm ft^dett, ^tptlfa man meb förfta blå£=
ning lan låta afftopa/’

Skog fanns i öfverflöd omkring bruket.
Närmaste köpstad var Uddevalla, dit man kunde köra
med lass fram och tillbaka på dagen, och ungefär
lika långt var det till Vänersborg.

Från slutet af följande året äger man ännu i
behåll en redogörelse öfver förhållandena vid
Slättängs bruk, som besiktigats af uppsyningsmannen
Anders Swenske.

På detta bruk hade köpmannen Johan Eilert i
Göteborg redan uppoffrat 800 riksdaler i gods och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 11 20:40:23 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jernkont/1910/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free