Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Sveriges bergshandtering 1612-1654, af M. B. Swederus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin början, endast skulle erlägga tull för den tråd,
som han kunde tillverka och utföra, och det med
en riksdaler för hvarje skeppund, men då skulle
det arbetsfolk, som han sysselsatte i tråddrageriet,
icke molesteras och besväras mad kontribution och
inkvartering i staden. Efter dessa sex års förlopp
borde likväl bemälte Louis De Geer icke mindre
sedan än förut hålla verket upprätt och gående, då
K. M:t ville vara betänkt att förordna vidare
härutinnan, eftersom det fölle K. M:t och kronan
tilldrägeligast.
I Bergsamtets redogörelse för 1646 yttras
följande om Östergötlands bruksanläggningar:
"Östergötlads Jernt Bergslager bestå största delen uti
gemene bergsmän, som hellestad, Wånga, Godegård och
några der näst omliggande sochnar, hwilka allesammans
äre kiöpte under frälse af wälb:ge Lovis De Geer.
Hellestad och Wånga giöra uth tiondejern, men Godegård giör
allenast för sin frihet få mycken malm och kol tillhopa,
som kan räcka til en månads blåsning, den Kronan allena
tillkommer.
Af privatbruk är Finspång det förnämsta, men brutas
nu litet för fel skull af malm, såsom ock besvärlig och
lång wäg skuld til skogs. Desa Bergslager hindras
förnämligast i deras bruk af de mächta diupa och beswärliga
grufwor, som de måste taga deras malm utur, och är
ändock i desa grufwor litet eller intet malm igen.
Till det andra är ock ingen twifwel om, att de
häreffter icke skola kunna drifwa något synnerligit bruk, effter
det alla de bergsmän, som tilförende hafwa bodt på
Kronohemman, brukas nu under Finspång som ladugårdsgods
och måfte giöra dit 2 elr 3 dagåwerckent om weckan,
hwarrigenom de aldeles förhindras, at de icke kunna drifwa
något bruk, och blifwer således inga bergsmän igen, som
något bruka, utan de, som förr äro skattebönder, af hwilka
han intet kan fordra mera äm deras årliga utlagor och dagswerken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
