Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Den svenska järnmalmsanrikningens nuvarande ståndpunkt, af Walfr. Petersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
Tabell XXXIII.
Järi
i h a 1 t
e r, o/0
År.
i rågodset
i det i kulkvarnen inmatade godset.
i det afskilda gråberget.
1905........ 43.9 51.6 18.5
1906........ 38.2 49.3 -
1907........ 41.1 50.1 12.2
1908........ 45.8 51.9 13.2
1909........ 46.2_________53.3_________14.0
Medeltal 42.8 51.2
Det är emellertid ej vid allt slags
anriknings-rågods som ett dylikt gråbergsafskilj ande är
fördelaktigt. Så t. ex. har det vid Riddarhyttan icke
visat sig fördelaktigt att använda den i detta verk
insatta malmskiljaren annat än undantagsvis, på
den grund, att det afskilda gråberget visat sig
hålla så mycket magnetit, att det lönade sig att
nedkrossa och anrika detsamma.
Vid den förberedande sofringen i de magnetiska
anrikningsverken afses att afskilja gråberget från
det malmhaltiga berget. Endast undantagsvis,
såsom t. ex. vid Klacka-Lerberg under åren 1904-
1907, har man utsofrat direkt användbar malm.
På grund häraf ställas stora fordringar på
styrkan af magnetismen hos de apparater, som skola
utföra afskiljandet af gråberget. Dessa fordringar
hafva Wenströms malmskiljare i sin hittillsvarande
utbildningsform icke visat sig kunna
tillfredsställande fylla och därför hafva under de senaste åren
flera nya malmskiljare-typer eller »gråbergsaf skilj are»
tillkommit. På allra senaste tiden har emellertid
vid Grängesberg gjorts den förändringen med
Wenströms malmskiljare, att den med sekundärmagneter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
