Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolning med tillvaratagande af biprodukter, af G. Magnuson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
419
kommer att helt utträngas. Den kräfver intet
anläggningskapital och lämnar en produkt som rätt
framställd står öfver all kritik.
Knappast kan man tänka sig ett problem
hvarpå mera spekulationer, energi och pengar slösats
än just detta att ersätta kolmilan med något slags
ugn. Huru har man ej tummat och vändt på detta
problem, som så förrädiskt lockat kanske oftast de
minst sakkunniga. Huru många ha ej fastän för
sent gjort en dyrköpt erfarenhet af de tekniska och
ekonomiska svårigheterna vid ugnskolning af barrved.
Målet har alltså varit klart, men i fråga om
medlen ha meningarna divergerat.
Intet var naturligare inför ett dylikt problem
än, att man undersökte förhållandena utomlands
där mångenstädes en mycket gammal och utvecklad
kolningsindustri fanns, en industri, som, för så vidt
veden ej tröt, lämnade ett godt ekonomiskt resultat.
Att de utländska förhållandena ej voro
kon-gruenta med våra, det insågo nog de flesta, men att
de förra knappast hade något gemensamt med de
senare det är en sak, som man först på senare år
dyrt »praktiserat» sig till.
Den viktigaste anledningen till att vi haft så
relativt litet att lära af utlandet i denna sak är, att
den ved vi äro hänvisade till hufvudsakligen är af
tall eller gran. Det utbyte, dessa vedslag lämna af
ättikssyra och träsprit, är i jämförelse med den
utomlands vanligen använda löfveden så ringa, att
enbart på denna grund ugnskolningens ekonomi
blifvit minst sagdt problematisk. I alla händelser
visade det sig snart otänkbart att få debet och
kredit att gå ihop, om man för bearbetningen af dessa
produkter använde sig af de utländska
metoderna. Detta trots den fördel, som bearbetningen af
barr ved och speciellt furuved erbjuder framför
löfveden, nämligen i utbytet af tjära och terpentinolja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
