Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolning med tillvaratagande af biprodukter, af G. Magnuson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
422
grund hänvisad till dessa råmaterial. En
jämförelse mellan dessa vedsorter utfaller till fördel
för furuveden, hvilken dels på grund af sin stora
harts- och terpentinoljehalt lämnar ett bättre utbyte
af tjära och terpentinolja än granen, dels lämnar
ett långt mera hållfast kol. Hvad de öfriga
produkterna ättiksyra och sprit vidkommer torde
någon större skillnad i utbyte ej göra sig gällande.
Hvad man i allmänhet räknar på att
ugnskolningen i större utsträckning skall tillgodogöra sig
är s. k. torrskog. Detta synes dock endast komma
att hålla streck i fråga om rötskadad sådan. Den
i öfrigt friska veden af torrfura och torrgran
tillgodogöres redan i stor utsträckning af sågverken
och cellulosafabrikerna. Det torde få anses endast
som en tidsfråga när kolningsanläggningar baserade
på flottad ved ej kunna räkna med annat än mer
eller mindre rötskadadt kolningsmaterial.
Att sådan ved lämpar sig relativt mycket bättre
för kolning än för andra industrier är att anse som
en sak af största betydelse, så mycket mer som
man på goda grunder kan antaga, att detta
förhållande skall blifva beståndande. Man får dock ej
förbise, att utbytet så väl kvantitativt som
kvalitativt måste blifva lidande på användningen af mer
eller mindre rutten ved. Störst och påtagligast äro
olägenheterna i fråga om kolens hållfasthet, som
vid användandet af dylik ved lämnar mycket öfrigt
att önska. Ett fullkomligt ruttet vedparti gifver
ett kol som efter några stjälpningar hotar att
alldeles upplösa sig i stybb Ved af så dålig
beskaffenhet lämpar sig otvifvelaktigt bäst till bränsle.
Är den däremot blott behäftad med s. k. ringröta
hvilket är det vanligaste, kan den lämna ett passabelt
kol, om ock svårigheten att erhålla fullständig
genom-kolning gör sig kännbar. I fråga om utbytet af
biprodukter vore det naturligt om detta sänktes i den mån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
