Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Om alstring af tjär- och sotfri generatorgas, af Hjalmar Braune och E. Hubendick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
457
som nämndt, sådana fördelar, att inan ej hade
anledning att i konstruktivt hänseende förbättra
generatorerna. Då generatorgas började användas för
direkt drift af motorer var förhållandet detsamma.
I jämförelse med dåtidens ångmaskiner vunnos så
lysande ekonomiska fördelar, att man var fullt
tillfredsställd med hvad som förefanns. Sedan i
kampen mot den segrande gasmaskinen ångturbinen och
användning af öfverhettad ånga fullkomnats, har
på gasgeneratorområdet all energie måst insättas på
förbättring af gasgeneratorn, för att söka behålla
segern åt gasmaskinen. Det gällde därvid icke endast
att bringa generatorn till sin högsta möjliga
verkningsgrad utan framför allt, att i densamma kunna
använda samma billiga bränslen, som vid drift af
ångmaskiner. En för gasmotordrift lämplig gas får
ej innehålla lätt kondenserbara kolväteföreningar,
hvarför i allmänhet endast kolade bränslen kunna
användas. Dessa äro i jämförelse med okolade
bränslen ofta så dyra, att gasmaskinens
verkningsgrad, ehuru dubbelt så stor som ångmaskinens
stundom ej var tillräcklig ^tt vinna ett bättre
ekonomiskt utbyte än med ångmaskiner.
Äfven hafva fordringarna på generatorgas för
uppvärmningsändamål ökats med storindustriens
utveckling. Att förlägga generatorerna omedelbart
intill de ugnar, i hvilka gasen skall förbrännas,
för att härigenom undvika att ledningarna
igensättas med tjära och sot, har ännu varit möjligt
inom den svenska järnindustrien. Men detta är
emellertid ej fallet vid utlandets storindustriella
anläggningar där gasen måste distribueras i
ledningar från ett eller flera centralt belägna
generatorsbatterier, och där alltså en tjär- och sotfri gas
är nödvändig.
Det är därför i framställning af tjär- och
sotfria gaser ur okolade bränslen, som de senare årens
30- 092808. Jern-Kontorets Annaler 1910. Haft. 4, 5 o. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
