- Project Runeberg -  Jernkontorets annaler / Sextiofemte årgången. 1910 /
458

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Om alstring af tjär- och sotfri generatorgas, af Hjalmar Braune och E. Hubendick

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

458

framsteg på gasgeneratorområdet äro att finna. Ehuru
denna teknik numera nått en sådan utveckling att
till och med för motorsdrift de flesta bränslen kunna
med fördel användas, återstår dock på detta område
ofantligt mycket att förbättra.

G-enerering af tjärfri gas ur okolade bränslen
är en direkt tillämpning af den organiska kemien,
men med dennas hjälp har hitintills icke
konstruktionen af gasgeneratorer behandlats. De framsteg,
som gjorts på detta område, äro därför icke resultat
af verklig kunskap utan af ett så att säga blindt
försöksarbete.

Jämför man alla i litteraturen såsom lyckade
betecknade förslag förvånas man öfver, att så vidt
skilda konstruktioner kunnat föra till samma mål,
och den frågan framställes då af sig själft: finnes
i alla dessa variationer något gemensamt, någon
ledande princip, som är lika för dem alla?

Vi vilja i det följande försöka utreda de vid
alstring af gas i generator inverkande
omständigheterna. Med generatorgas betecknas här alla de
olika slag af brännbara gaser, som alstras i s. k.
gasgeneratorer med undantag af den äfven i
gasgenerator alstrade vattengasen. För att skilja på
generatorsgas för * uppvärmningsändamål och för
drifvandet af gasmaskiner kallas den förra
bränsle-gas, den senare ’kraftgas.

L Öfversikt af den organiska kemiens
föreningar.

Den organiska kemien är kolföreningarnas kemi,
I densamma uppträder kolet städse fyrvärdigt och
har man härvid att uppfatta kolatomen såsom
centrum för fyra kemiska valensenheter, eller om man
vill använda det förr brukliga bildlika
uttryckssättet, föreningsbegär. Enligt de skäl, som i stereo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:40:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jernkont/1910/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free