- Project Runeberg -  Jernkontorets annaler / Sextiofemte årgången. 1910 /
470

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Om alstring af tjär- och sotfri generatorgas, af Hjalmar Braune och E. Hubendick

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

470

håller sig vid c:a 8 a 10 %. Blir vätehalten högre
aftager gasens lyskraft. Vätets inverkan förklarar
man antingen därigenom, att det oxiderade vätet -
vätet förbrinner nämligen mycket hastigt -
sönderfaller och dymedelst förmedlar syrets inträngande i
lågan eller att det genom reduktion af de omättade
kolvätena förhindrar acetylenbildning eller båda
dessa orsaker gemensamma inverka.

Förhållandet mellan de ingående halterna af
tunga kolväten och väte i en bränslegas är olika
allt efter det ändamål, för hvilket den är afsedd.
Så t. ex. är det fördelaktigt för en gas, använd vid
glödgningsugnar, där gasen skall förbrännas särskildt
långsamt, att vätebalten är något mindre än 8 ä 10 %,
d. v. s. förhållandet tunga kolväten till väte är något
större än för en martinugns- eller vällugnsgas.
Likaså kan man med fördel använda en gas med
högre vätehalt än 8 ä 10 % för t. ex. tegel- och
brikettugnar, där värmen till stor del öfverföres till
tegeln genom direkt beröring af lågan och någon
strålning i större utsträckning således ej är
be-höflig.

Vätehaltens inflytande på lågan framgår däraf,
att om förbränningen af stenkol på rost sker
enbart med luft, får man städse en tjock
ogenomskinlig låga, som understundom är rökig. Tillför
man något vattenånga med luft under rosten får
lågan en helt annan karaktär: den förvandlas till
genomskinlig och klart lysande.

Hvad det intermolekulära syret*) härvid uträttar
inses däraf, att etan, C2H6, brinner med lysande låga
således med acetylenbildning, men etylalkohol, vanlig
sprit, med mycket litet lysande låga, ur hvilken ej sot
kan afskiljas. Vid alkoholbildningen har syre inter-

*) Med intermolekulärt syre menas här det syre, som inom
föreningen förefinnes.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:40:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jernkont/1910/0476.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free