Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Om alstring af tjär- och sotfri generatorgas, af Hjalmar Braune och E. Hubendick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
472
5. att den skall hålla mesta möjliga mängd koloxid
och metan.
Skall gasen däremot användas som kraftgas är
det af vikt, att den är fri från tunga kolväten,
d. v. s. förbrinner utan lysande låga, således att
den vid förbränning i motorn ej må utfälla sot på
de af kylda motorväggarne. Som emellertid
kraftgasen före införandet i cylindern blandas väl med
förbränningsluft och vanligen håller relativt mycket
väte är dock en mindre halt af tunga kolväten
oskadlig.
Fordringarna på en god kraftgas kunna alltså
sammanfattas i följande punkter:
1. att den ej skall hålla vatten och kondenserbara
kolväten hvarken i form af gas eller kondensat;
2. att den ej skall hålla sot;
3. att halten af tunga kolväten helst bör vara
ringa;
4. att den skall hålla en mot ekonomisk
gasgene-rering svarande mängd väte;
5. att den skall hålla mesta möjliga mängd koloxid
och metan.
Man finner alltså, att de fordringar, som ställas
på kraftgas endast oväsentligt skilja sig från
fordringarna på bränslegas.
Det har påpekats, att en intim blandning af
kraftgasen med förbränningsluften förhindrar
kol-afskiljandet vid förbränningen af i gasen befintliga
tunga (acetylen bildande) kolväten. Härtill kommer
äfven, att gasens kompression, hvilken man önskar
så hög som möjligt, sätter en gräns för dess
väte-halt, emedan vätehalten ökar vid kompression gasens
själfantändbarhet. Man kan således i stort sedt
ställa samma fordringar på en god kraftgas som
på en god bränslegas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
