Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Om alstring af tjär- och sotfri generatorgas, af Hjalmar Braune och E. Hubendick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
476
Träkol, koks och antracit äro dock alltför
dyrbara bränslen för att i allmänhet kunna
användas till gasgenerering, utan måste man söka
använda billigare, sådana som ved, torf, brunkol eller
stenkol.
Beskickas generatorn med något af dessa
bränslen, sker äfven här e;n afdunstning och delvis
sönderdelning af fuktigheten samt afdestillering af de
flyktiga beståndsdelarne i generatorns öfre del. Mängden
och arten af dessa tunga kolväten är emellertid vid
dessa bränslen i allmänhet sådan att tjära och sot
afsätta sig i rörledningarna och erhålles alltså en
för såväl bränsle som för kraft olämplig eller
oanvändbar gas.
Då gasgeneringen i generatorn, som nämnts, är
en destillations- och förbränningsprocess fordras
sålunda för att kunna behärska densamma, att
bränslet är noga bekant ej blott i afseende till mängden
ingående element utan äfven till dessa elements
kemiska uppbyggnad. Detta senare är här det
viktigaste, ty utan att äga kännedom om de föreningar,
man har att handskas med i bränslet, kan man ej
veta, huru detta eller dess produkter skola
behandlas, för att dessa organiska föreningar skola
omvandlas till önskade permanenta gaser.
IV. Bränslenas uppkomst, sammansättning (i
organiskt kemiskt hänseende) samt deras
produkter vid torrdestillation.
Såsom bekant äro alla naturliga bränslen att
betrakta som maganiseradt solvärme. Detta
tillvaratagande af solenergi sker endast inom
växtvärlden och förnämligast hos växter med gröna
blad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
