- Project Runeberg -  Jernkontorets annaler / Sextiofemte årgången. 1910 /
499

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Om alstring af tjär- och sotfri generatorgas, af Hjalmar Braune och E. Hubendick

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

499

hvilka sistnämnda stundom kunna utgöra en
betydlig del af kolen (Schwelkohlen). Dessa användas
vanligen som råmaterial för torrdestillation.

Brunkolen leda sitt ursprung från den rika
växtligheten under tertiärtidens oligocena formation.
De underlagras vanligen af ler- och sandlager från
samma tidsperiod samt öfverlagras af yngre
formationer, såsom t. ex. i Rhentrakterna af diluvialsand.

Såväl brunkolens egen natur, ofvan beskrifven,
som det geologiska förekomstsättet bevisar
otvetydigt, att brunkolen äro bildningar i vatten och att
de växter, af hvilka brunkolen uppkommit, vid sin
död nedsjunkit i vatten.

Brunkolen innehålla ofta väl bevarade
växt-fossil, hvarför brunkolsfloran är ganska väl känd.
Det är växter af de mest olika slag, som gifvit
upphof till dessa fossila bränslen, såsom barrträd,
framför allt cupressineae, palmer, löfträd, såsom vide, al,
björk, popppel, bok, kastanj, ek, ask, alm, lönn,
ambraträd, kanelträd m. fl.

Vidare buskväxter, såsom pors m., fl.,
klängväxter, såsom fossila vinrankan, äkta lianen, samt örter,
såsom en torfmossa, fräken, halfgräs, näckros, lotus,
sjönötter m. fl.

Det är klart att denna förteckning, särskildt
hvad örterna beträffar, är i högsta grad ofullständig,
men framgår det dock af densamma, att brunkolsfloran
visserligen till sitt yttre var i hög grad olika den,
som bildar våra dagars torfmossar, men att den till
sin kemiska och fysikaliska natur sannolikt
öfverensstämde med den sistnämnda, hvarvid man dock
iakttager att träd i vida högre grad deltagit vid
brunkolsbildningen, än hvad som i allmänhet är
fallet vid torf bildningen.

Om dessa växter, såsom fallet är med vår tids
torfmossar, vuxit på de platser där brunkolen nu befinna
sig eller om de på något sätt dit sammansvämmats,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:40:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jernkont/1910/0505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free