Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Uppsatser - Undersökningar av barrvedstjära, af Carl D. Kjellin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemisk undersökning af de olika fraktionerna.
Fraktion 100°-175° och 175’-240° vid 25
Skiljandet af de ingående alkalilösliga
bestånds-delarne från de indifferenta utfördes på följande
sätt. För hvarje analys togs 15 gr substans, som
först skakades 10 min. med 120 cm3 kalilut af c:a
11 %, samt extraherades en gång med 30 cm3 eter.
Den alkaliska lösningen utspäddes till 300 cm3 emedan
som Mj0en påvisat, de indifferenta kropparne delvis
lösas i lut af högre koncentration. Efter
utspädningen extraherades l gång med 30 och 2 ggr. med
15 cm3 eter. De förenade eterextraten torkades med
fast kali, då färgen betydligt ljusnade och det så
småningom afsattes mörkfärgade fenolsalter, som
häftade så fast vid kalistyckena och kärlets väggar,
att eterlösningen vanligen utan filtration kunde
afhällas klar. Etern afdunstades i glasskål genom
påblåsning af torr luft. Återstoden torkades i
exie-cator och vägdes. De i fraktionen ingående
alkalilösliga beståndsdelarne äro beräknade af förlusten
och torde därför vara för höga. Utom fenoler ingå
i desamma en del feta syror m, m. Af olika forskare
äro åtskilliga fettsyror isolerade. Nenchi och Sieber1)
ha utom ättiksyra funnit smörsyra samt en valerian,
en kapron- och en oenantylsyra, samtliga af okänd
konstitution. Ström 2) har funnit samma syror och
bestämt deras konstitution, hvarjämte han på mycket
lösa grunder förmodat närvaron af pelargon- och
kapronsyra. Ur hartsolja är emellertid af Lowff3)
isolerad en undecylsyra, som man ju därför kan
förmoda äfven skall finnas i barrvedstjära. Den
högst-molekylära, undecylsyran, har 11 kolatomer.
Dess kokpunkt vid 25 mm är visserligen icke känd,
men torde säkert ligga åtskilligt under 200°. Oni
man därför ser uppgifvet att fettsyror äfven finnas
i de öfver 200° kokande tjärbeståndsdelarne, så torde
detta endast grunda sig på ett förmodande,
alldenstund, som nämndt, ännu ingen fettsyra med så hög
molekylarvikt, att dess kokpunkt skulle ligga öfver
1) »Arch. fur exp. Path. und Pharmacb 1894, 33, sid. 1-45.
2) > Christiania Videnselskabs Förhandlingar» 1899, I.
8) Berichte der deutsch. Chem. Ges. 20, 1017.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
