Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Uppsatser - Om erfarenheter rörande bergborrmaskiner - II. Maskinborrningens utveckling i Sverige under de senaste åren, af E. Mossberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
Tabell III.
N:r
Kolfdia-meter
Slagets längd
Total längd
Fri luft m3
Vikt
Slangdiameter
mm
mm
mm
pr min.
kg
mm
4 32 70 395 0.95 7.7 13
6 28.4 70 455 0.8 9.5 16
32 32 127 535 1.15 13.5 19
Atlas’ Cyklopmaskiner hafva en ganska stor
spridning vid de olika gruffälten.
Maskiner från H. Flottman n & Co., Herne i/W,
kommo först till användning i Malmberget, där de
tillika med Little Jap utom för skutborrning äfven
användas för borrning af c:a 3 m djupa borrhål
i därvarande relativt lättborrade malmpallar. Den
härvid använda maskinen var af typ D. Vid
Malmberget lära dessa borrmaskiner fullständigt hafva
Fig. 10.
utträngt stötborrmaskinerna vid pallborrning.
Försök att använda Flottmann D äfven i Grängesbergs
pallar i stället för stötborrmaskiner ha blifvit
gjorda, men ej med samma goda resultat, beroende
på bergets hårdare beskaffenhet.
Flottmann-maskinerna (fig. 10 och 11) göras i
fyra olika storlekar, A, B, C och D af resp. 10, 15,
18 och 18.8 kg vikt. I Sverige ha typerna B och
D blifvit sålda till en del gruffält. Kulventilen,
vridanordningen för borret och fastsättningen af
samma äro de mest utmärkande konstruktiva
anordningarna å denna maskin, hvarigenom den bestämdt
skiljer sig från förut beskrifna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
