Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Uppsatser - Bergshandteringens vänner inom Örebro län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
under det att resten tages från generatorn. En
sådan anordning är naturligtvis mera ekonomisk än
att konstruera maskiner tör det minsta gasbelopp
masugnen kan anses gifva, och vid större
gastillströmning låta öfverskottet bortgå till ingen nytta.
I Tyskland hade man sällan gasgenerator som reserv,
emedan gasöfverskottet där i allmänhet vore större.
Ginge man i ett sådant f all. till öfverdrift uppkomme
naturligtvis svårigheter. Äfven i Sverige har man
i detta fall gjort tråkiga erfarenheter, men om
anläggningen utfördes med sakkännedom och
eftertanke kunde ett godt driftresultat påräknas.
Gentemot de af ing. Spetz gjorda uttalandena
ville talaren invända, att han ansåge driftsäkerheten
vid gasmaskiner bevisad. Det erbjöde inga
svårigheter, att vid behof få gas från generatorn. Vid
Forsbacka åtgick från det ögonblick bränslet i den
kalla, ny murade generatorn antändes, tills dess
gasmaskinen kommit i full drift med gas från
generatorn, endast 30 min. Angående de båda systemens
effektivitet ville han upplysa, att vid den
konkurrens, som föregick beställningen vid Forsbacka,
ång-maskinsteknici ej kunde garantera mer än 500 hkr
med moderna maskiner.. Talaren ville ej säga att
gasmaskiner vore det enda medlet för utnyttjande
af öfverskott på masugnsgas, men ville opponera sig
mot påståendet, att gas från svenska hyttor ej lämpade
sig för drifvande af gasmaskiner.
På fråga af ing. von Sydow om, huru det förhölle
sig med personalens säkerhet vid eventuella
gasut-strömningar genom läckor i ledningar och huruvida
ej metalldelar angrepes af gasen, upplyste ing.
Hubendick, att vid anläggningen i Uppsala visserligen
metallen oxiderats, men han hade ej märkt detta
på andra ställen. Trodde förhållandet bero på
kopparlegeringens sammansättning. Vid
suggasanlägg-ning kan ej någon gasutströmning äga rum. Om
en läcka skulle uppkomma insuges i stället något
luft, men till så ringa mängd, att den ej förosakar
några obehag i ledningarna.
3. Nyttiggörandet af träkolsstybh och sågspån, af
ingeniör Hjalmar Boström.
Detta föredrag finnes i hufvudsak återgifvet i
det inlägg i diskussionen, som inledaren hade i frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
