- Project Runeberg -  Jernkontorets annaler / Bihang till Jern-Kontorets annaler 1910 /
199

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Uppsatser - Om erfarenheter rörande bergborrmaskiner - III. Borrmaskinanläggningen vid Gellivare malmfält, af Harry J. H. Nathorst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

199

ej öfverträffa densamma, under det att den större
maskinen, D, visade sig vara en ypperlig pallborrmaskin.
Detta framgår bland annat däraf, att vid första
profborrningen denna maskin på 30 min., eller samma
tid som erfordrades för att till dess närhet flytta
och. ställa upp en stötborrmaskin, i malmen borrade
ett 5 m djupt hål, hvarvid alla borrby ten a äro i
samma tid inräknade. Stötborrmaskinen behöfde
efter uppställningen 45 minuter för att borra ett
o-metershål. Flottmann-maskinen, som väger 18 5
kg, betjänades af en man, under det att stö t
borrmaskinen, såsom nyss angifvits, betjänades af två
man. Då äfven de följande profven utföllo mycket
fördelaktigt, inköptes profmaskinen jämte ytterligare
6 st. maskiner, hvarefter stötborrmaskinerna
slopades. Af tab. II framgår, att stötborrmaskinerna pr
maskinskift borrade 10.4 m och pr borrareskift 5.2 m,
under det att tab. III visar, att Flottmanns D-maskin
pr maskin- och borrareskift borrar under samma
förhållanden 16.9 m, således en ökning i effekten
pr maskinskift med 62 5 % och pr borrareskift 226.7 %.
Lägges härtill att luftförbrukningen pr maskin
nedgått till hälften, inses denna maskins företräden.

Sedermera ha ytterligare 30 st. sådana
maskiner inköpts och efter hand insatts i de öfriga
dag-grufvorna. Härvid ha dessa maskiner visat sig gå
bäst i malm och ej för hårdt gråberg, under det att
i rödberg, d. v. s. granit, borren skämmas så fort,
att täta borrombyten äro nödvändiga för att borren
ej skola tränga. Detta beror därpå att genom den
hastiga rotationen borrkronans periferi starkt slipas
af, så att borrkaxen, som eljest genom luftspolningen
blåses ut, hindras att komma upp. Utom det direkta
besväret orsaka täta borrbyten äfven, att borrgången
hela vägen igenom måste läggas ut mer, hvarigenom
hålen bli gröfre än nödvändigt. De för hand vridna
maskinerna däremot slita ej borren så mycket,
hvarför de äro bättre i hårdt berg. Vid försök, som
gjordes för att borttaga rotationen på Flottmann,
visade sig denna maskin egendomligt nog gå sämre
utan rotation än med rotation. För borrning i hårdt
berg insattes därföre jämsides med Flottmann Little
Jap maskiner, hvilka äfven för borrning å väggarne
visade sig lämpligare på grund af den ringa vik-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:40:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jernkont/1910bih/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free