Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Uppsatser - Om erfarenheter rörande bergborrmaskiner - III. Borrmaskinanläggningen vid Gellivare malmfält, af Harry J. H. Nathorst - Krossmaskiner för laboratorier, af B. G. Markman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
ningar. Ett fel hos svenska fabrikanter är, att de
försöka bygga sina maskiner universella, d. v. s.
så, att man med samma maskin skall kunna borra
i alla sorters bergarter. En maskin, som skall
arbeta i hårda och Jätta bergarter, behöfver icke taga
så mycket luft som en maskin för lösa och tunga
bergarter. Gröras maskinerna universella, komma de
antingen att gå oekonomiskt i endera sortens
bergarter eller möjligen i bägge sorterna. Såsom förut
nämnts arbetas i dagpallar (Gellivare) med
särskilda mal,m- och gråbergsmaskiner, hvilket visat
sig fördelaktigt.
(Forts.)
Krossmaskiner för laboratorier,
af B. Gr. Markman.
Krafvet på talrika samt framför allt snabba
analyser å såväl råvaror som färdiga produkter
har i Förenta staterna gjort det nödvändigt att
utföra krossningen af profven med maskiner i stället
för för hand.
Vid konstruerandet af dylika maskiner låg
det naturligtvis närmast till hands att endast
förminska de krossmaskinstyper, som i stort användas,
men det visade sig snart, att de sålunda erhållna
maskinerna voro allt annat än lämpliga för sitt
ändamål. En krossmaskin för laboratorier måste
nämligen besitta några egenskaper, som vid
krossmaskiner för andra ändamål ej spela så stor roll.
Den måste nämligen med lätthet kunna inställas för
olika kornstorlekar samt framför allt lätt kunna
rengöras å de ytor, som komma i beröring med
krossgodset. Det framkom i Förenta Staterna för en
del år sedan ett flertal olika konstruktioner, af
hvilka dock två visade sig vara enklare och bättre
än de öfriga.
Då det utan tvifvel äfven i Sverige finns ett
behof att med maskiner underlätta laboratoriear-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
