Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Uppsatser - Krossmaskiner för laboratorier, af B. G. Markman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
Den andra (fig. 8) har erhållit benämningen
spindelkvarn. Såsom förut nämndt kan den ej med fördel
emottaga gröfre gods, och som öfre gräns kan sättas
10 ä 12 mm. Det utgående godset åter kan
praktiskt taget erhållas hur fint ’som helst.
Hufvud-måtten framgå af fig. 8. Kraftbeloppet varierar
högst betydligt beroende på huru hårdt krossen
ansattes; l ä 1.5 hkr torde dock vara normalt.
Reinskifvans hvarf antal är 150 pr min.
Af ofvanstående framgår, att båda krossarne
med fördel kunna användas hvar för sig, men bästa
resultatet erhålles dock om tuggen får arbeta som
förkross till kvarnen.
Fig. 9 visar ett krossningsdiagram, som erhållits
vid nedkrossning af en typisk medelhård
magnetit-malm i grönskarn.
Profven mr l och 2 äro endast krossade i
tuggen, n:r l med största och n:r 2 med minsta
genom-släppningsöppningen. Profven n:r 3-6 ha alla
passerat spindelkvarnen. N:r 3 har erhållits på så
sätt, att n:r l från tuggen fått passera kvarnen en
gång och delats, hvarefter den ena hälften
ytterligare en gång gått igenom kvarnen och lämnat prof
n:r 4. De öfriga profven hafva sedan återigen
delats och krossats, så att n:r 6 fått passera kvarnen
4 gånger.
Produktion hos
tuggen kvarnen
Prof n:r l . . . 300 - kg pr tim.
> » 2 ... 100 - »
» » 3 . . . - 600
» » 4 ... - 500
» » 5 ... - 100 »
» » 6 . . . - 10 »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
