Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Henrik Evald Tholander, nekrolog af Tg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»
274
en af sina verksammaste och dugligaste män,
Sverige en af sina bästa söner.
Tholander var född i Stockholm den 8
mars 1847. Efter 1864 aflagd studentexamen
vid nya elementarskolan i Stockholm, studerade
han, dels i Upsala och dels i Stockholms
Bergsskola samt promoverades i Upsala 1875 till
fil. dr. Hans gradualafhandling bar titeln
»Försök att utröna röstningens inflytande på
magnetisk järnmalm och blodsten» och finnes
intagen i Jern-Kontorets Annaler 1874.
Sin praktiska verksamhet började Th. vid
Avesta järnverk, där han år 1873 tillträdde
platsen som verkets masugnsingeniör. Ar 1876
lämnade han Avesta för att mottaga
anställning vid Domnarfvets järnverk, hvarifrån han
år 1879 öfvergick till Forsbacka järnverk med
befattning som förvaltare. Härifrån återkom
han år 1884 till Avesta tör att såsom
förvaltare och Öfveringeniör sköta detta verk tills
han år 1891 kallades att mottaga plats som
ingeniör vid Jernkontoret, hvilken anställning
han tillträdde den l juni 1892.
Att Th. redan tidigt var känd som en
framstående metallurg och att omdömet om
honom då hunnit så stadgas, framgår däraf
att han år 1882 föreslogs till den pröfvande
befattningen som ingeniör vid Jernkontoret.
Det var nämligen brukspatron H. de Maré,
som i en skrifvelse till J. K. fullmäktige år
1882, föreslog Th. till att som metallurg
efterträda direktören på Jernkontorets metallurgiska
stat J. G. Clason. H. de Maré framhöll i denna
sin skrifvelse det gagn för järnhandteringen,
som kunde vara att emotse, därest en metallurg
rned framstående skicklighet och förmåga af
J. K. anställdes. Jernkontorets fullmäktige
ansåg sig emellertid icke då kunna vidtaga
någon åtgärd i berörda hänseende under
motivering, att denna i viss mån kunde anses
stå i strid med brukssocietetens beslut om in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
