Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Uppsatser - Om erfarenheter rörande bergborrmaskiner - III. Borrmaskinanläggningen vid Gellivare malmfält, af Harry J. H. Nathorst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406
ingen förflyttning. Under stnkningen ligger
bor-ret an mot stödet S, vid hopslagningen lättas på
spärret och med vefven föres mothållaren så mycket
tillbaka, att borrkronan kommer i lämpligt läge
för hopslagning. Ett borr med 30 mm skär
skarpes om på 15 sek. och ett 50 mm borr på 45 sek.;
i medeltal beräknas 30 sek. för omskärpning af
borr, hvarefter härdning kan ske i samma värmning.
Vid uppläggning af nya borrkronor kan man på 50
sek. lägga upp ett 25 mm stål till 40 mm krona i
en värmning. I två värmningar kan man lägga upp
kronan till 50 mm; i vanliga fall måste man då
värma särskildt för härdningen.
Maskinens kapacitet beror mycket på om man
hinner värma fort nog; i en vanlig öppen ässja
hinner man ej hålla maskinen med borr.
Vinsten med en borrhvässningsmaskin är icke
endast att skären bli bättre, utan hvässningen blir
billigare än för hand. Mot 12 öre pr borrmeter för
handhvässning beräknas, när den stora maskinen blir
fällt utnyttjad, få ner kostnaden till 4 öre, hvilket för
denna enda maskin utgör en besparing af 5 a 6 000
kr. i arbetslöner pr år, men kommer den då att
hvassa borr för 25 a 30 borrmaskiner. Vid mindre
gruffält kan man naturligen icke göra sådana
besparingar, men torde det i alla händelser vara större
idé att ha en stor maskin än en mindre, provisorisk
med vickning för hand, ty dels kan den stora
maskinen skötas utan handtlangare och ändock hvassa
50 å 60 borr i tim., dels kan borrsmeden hinna göra
annat på dagen och behöfver sålunda ej taga hela
sin förtjänst från hvässningen.
Vid sexskäriga borrkronor kan man hålla
skärvinkeln mindre än vid mejselskär, därigenom att
slaget fördelas på flera skär. Sålunda arbetas vid
Malmberget vanligen med 90° skärvinkel; vid
mycket hårdt berg måste skärvinkeln tagas större, men
bör ej gärna gå öfver 105° a 110°.
För att borren alltid skola smidas så, att de
väl gå efter hvarandra, ha smederna fått tabeller
öfver skärlängd i förhållande till borrens längd;
dessa tabeller äro uppgjorda för borrning i hårdt
berg, vid borrning i lösare berg kan borraren helt
enkelt utesluta hvart annat borr ur borrgången. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
