Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Uppsatser - Om erfarenheter rörande bergborrmaskiner - III. Borrmaskinanläggningen vid Gellivare malmfält, af Harry J. H. Nathorst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
Tabell YIII.
Borrlängd i m.
Skärlängd i mm.
Flottmann D.
Atlas Cyklop 3*2.
0.3............... ’ 50.0 44.0
0.5............... 48.5 43.0
0.7.....,......... 47.0 42.0
0.9............... 45.5 - 41.0
1.1............... 44.0 40.0
1.3............... 42.5 39.0
1.5............... 41.0 38.0
1.7............... 39.5 37.0
1.9............... 38.0 36.0
2.1............... 36.5 35.0
2.3.............. 35.0 34.0
2.5............... 33.5 33.0
2.7............... 32.0 32.0
2.9............... 30.5 31.0
3.1............... 29.0 30.0
tab. VIII visas uppställningen af 3.i m borrgångar
för Flottmanns maskin D och Atlas Cyklop 32.
Jämförelse mellan maskinborrning och handborrning.
Vill man bilda sig ett omdöme om en
borrmaskinanläggnings effektivitet, kan man knappast göra
detta genom att jämföra borrningsresultaten med
resultat från andra gruffält, ty bergarterna lia ej
samrna egenskaper vid alla fält, hårdheten växlar
betydligt icke allenast vid olika fält utan äfven inom
samma fält. Det bästa sättet är att jämföra den
nuvarande borrningsmetoden med en förutvarande
såväl beträffande effekt som kostnad inom samma
grufva. I många fall kommer därvid jämförelsen
att stå mellan handborrning och maskinborrning.
Då handborrningen ännu så sent som i början af
år 1909 fanns kvar i några af Malmbergets grufvor,
kunna jämförelsesiffror af ganska färskt datum er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
