Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Uppsatser - Igensättning medelst spolning vid tyska stenskolsgrufvor, af Georg Fagerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
413
Säckväf såsom filtrum för vattnet. Därefter inledes
ett rör från hufvudledningen (se fig. 3) och
sänd-strömmen påsläppes. Sanden utfyller rummet och
vattnet afgår genom säckväfven. Rummet fylles på
två timmar, och den vatten- och sandmängd, som
erfordras härför, uppgår till 300 ton. Två man
utföra på 8 timmar allt arbete för igensättningen,
såsom uppsättandet af bräderna, ledningens
framdragande o. s. v. Efter en å två dagar kunna
bräder och Säckväf borttagas och efter en månad
är fyllnadsmassan, här slaggsand, betydligt till
hårdnad. Man använder en blandning af c:a en del
sand och två delar vatten, som tillredes vid schaktet i
dagen enl. af fig. 3 framgående anordning.
Hufvudled-ningsröret i schaktet är försedt öfverst med en tratt,
i hvilken befinner sig ett ringformigt strilrör.
Dessutom har tratten ett spolrör insatt från sidan.
Ofvanför tratten finnes en ficka för sand. Sanden
nedsläppes i tratten och föres därifrån genom
på-spolning af vatten ned i grufvan.
Hufvudröret är vid A försedt med en
säkerhetsventil. Om trycket blir för stort, öppnas denna
och en elektrisk kontakt slutes samtidigt, hvarvid
en klocka ringer uppe vid schaktet till tecken, att
sandmängden måste minskas. Därefter spolas endast
med vatten tills varningssignalen upphör.
I början af metodens användning hade man
stora svårigheter, dels på grund af för stora afstånd
mellan schakten och dels på grund af stor slitage
af rören, en slitning, som ej alls stod i förhållande
till vid användning af med annan sand gjorda
erfarenheter. Smidesjärnrör af 5 mm godstjocklek
kunde i gynnsammaste fall genomspola 48 000 ton
slaggsand och gjutjärnsrör förstördes mycket
hastigt på grund af att stycken bortsletos ur godset.
Man har sedan gjort försök med infodrade rör, dels
i mindre skala som förexperiment, dels i grufvan
i stor skala. Man har försökt infodringar af bl.
a. trä, gjutjärn, glas, stengods och porslin. Som
slutresultat har framgått, att porslinsrör äro de
motståndskraftigaste mot slaggsand. Deras pris är
visserligen högt, men betalar sig efter kort tid.
Man använder smidesjärnsrör med en skoning af 5
mm tjockt porslin, som i form af 200-400 mm
30-092809. Bihang till Jern-Kontorets Annaler 1910. Haft. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
