Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5
- Tekniska meddelanden
- Om gjutjärns egenskap att växa vid upprepade upphettningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
447
*
A profplattor af samma material som profven
P och PP studerades äfven de strukturförändringar,
som upphettningarna medförde. Utgångsmaterialet
företedde en alltigenom likformig grundmassa af
järn, järn-kisel- och järn-kolföreningar med däri
inlagrade, jämt fördelade grafitlameller. Äfven några
små håligheter kunde iakttagas. Vid etsning märktes
ingen gasutveckling. Redan efter den första
upphettningen visade sig. att håligheter tilltagit både
i storlek och antal; mest vid kanten och i mindre
grad i det inre. Denna håligheternas tillväxt
fortsatte med hvar upphettning till och med den 21:a
eller sista. Efter den 3:e upphettningen inträdde vid
etsningen en svag gasutveckling, som efter 6:te
blef något större och efter den 10:e synnerligen
stark, men sedermera åter aftog. Denna
gasutveckling måste tydligen bero på ett frigörande af de
gaser, som under upphettningarna absorberats ur den
omgifvande atmosfären. Efter den första
upphettningen visade sig rundt profvets kant en smal ring,
som lättare angreps af etsmedlet än det innanför
liggande partiet och därför också sedan företedde
en mörkare färg. Detta torde få hänföras till de
absorberande gaserna, som hunnit intränga till just
samma djup, som ringen i tjocklek, tills den efter
den 6:e upphettningen hunnit in till centrum.
Koncentriskt liggande lager af olika färg kunde dock
ännu iakttagas, fastän med aftagande skärpa, ända
tills efter den 21:a upphettningen hela ytan åter var
järnfärgad liksom i början, och således materialet
åter blifvit homogent. Strukturen liknade då den
ursprungliga, men där skarpt begränsade grafitådror
blifvit ersatta af smala svarta band med ojämna
kanter.
För att kunna afgöra, hvilka gaser, som voro
af största betydelsen med hänsyn till gjutjärnets
»tillväxt», antingen de som från början voro
inneslutna i järnet eller de sedermera absorberade,
användes apparaten i fig. 10. Den bestod af ett
glödg-ningsrör A af porslin, som kunde hålla vakuum
några timmar vid en temperatur af 900°. Rörets
ändar tillslötos medelst proppar af kautschuk, som
för ändamålet blifvit i möjligaste mån befriadt från
föroreningar. I den ena proppen var en kran insatt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:40:54 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/jernkont/1910bih/0503.html
