Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Uppsatser - Om erfarenheter rörande bergborrmaskiner - IV. Maskinborrning i Stollbergsgrufvan med elektriskt drifna borrmaskiner, af Th. Dahlblom - Bidrag till kännedomen om sammansättningen af svensk töreolja, af Hilding Bergström och Oscar Fagerlind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
493
Den största fördelen med
hammarborrmaskinerna är deras ringa vikt jämför dt med de
elektriskt drifna maskinerna. Denna fördel motväges
dock mer eller mindre af svårigheten med
vattenanskaffning samt kostnader och arbete med
ledningar för tryckluft och vatten.
Trots ringa krafbehof och lättheten att
framleda kraften är det icke sannolikt, att elektriskt
drifna borrmaskiner af Siena ens-Schuckerts typ kunna
uttränga luftborrmaskiner, där sådana äro i
användning, men antagligen få de användning
mångenstädes vid sprängningsarbeten af tillfällig art, enär
hela borrmaskinsanläggningen utgöres af
borrmaskinen och en elektrisk ledning för 110 volt.
Bidrag till kännedomen om sammansättningen
af svensk töreolja,
af Hilding Bergström och Oscar Fagerlind.*}
Som bekant innehåller barrträdens ved en större
eller mindre halt af kåda, i hufvudsak bestående
af hartssyror lösta i terpenkolväten. Af våra
inhemska barrträd har tallen den högsta kådhalten,
och denna är särskildt hög i stammens nedersta
del. En tvärsektion af en tallstam visar dock icke
samma kådhalt i alla punkter, utan den mesta kådan
förefinnes i kärnan. De stubbar, som kvarlämnas
vid skogens afverkning, angripas af röta i de yttre
partierna - splinten -, hvilka så småningom
förmultna, kvarlämnande den oförändrade kådrika
kärnan, som då får namnet töre.
Tore har sedan urminnes tider i vårt land ut-
fjort råmaterialet för tjärbränning. Under senare
älfteu af 1800-talet blef det äfven föremål för en
annan industri, framställning af terpentinolja genom
retortkolning, hvarvid samtidigt äfven erhölls tjära af
god kvalitet. Den olja, som förefinnes hos töret och på
detta sätt utvanns, gjordes redan tidigt till föremål
*) Festskrift för Prof. P. Klason 1910.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
