Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Uppsatser - Canadas järnmalmer, reseberättelse af Einar Lindeman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
754
Järnkarbonatmalmer. Järnkarbonat uppträder
tillsamman med hematit i skilda delar af Canada,
men har hittills med undantag af vid Londonderry
icke fått någon ekonomisk användning.
Järnmalmernas geologiska ålder. Till
Ontarioformationen höra sjö- och myrmalmerna. Den s. k.
Vancouverserien, i hvilken de talrika
magnetit-malmsförekomsterna på Vancouver Island och Texoda
Island förekomma, har af Greological Survey of
Canada hänförts till Trias-formationen och utgöres
hufvudsakligen af starkt’ metamorfoserade
eruptiv-bergarter, i hvilka lerskiffer och kristalliniska
kalkstenar äro inlagrade. Det är, som förut är
omnämndt, på kontakten mellan dessa kalkstenar och
yngre eruptivbergarter hufvudsakligen graniter, och
hvilka äfven hänförts till triassystemet, som
mag-netiterna uppträda. Till Silurformationen höra
hematitförekomsterna i Nova Scotia. Liksom i
Sverige finna vi de flesta af Canadas järnmalmer i
den archeiska formationen, som af landets geologer
uppdelats i 5 grupper.
Keweenawan,
Animikie,
Middle Huronian,
Lower Huronian,
Kiwatin.
I Keweenawan och Lower Huronian äro inga
malmer af någon betydelse att anteckna. Till
Animikie gruppen höra de låg-%-iga hematitförekomsterna
vid Loon Lake. I Kiwatin uppträda de flesta och
mest lofvande af Canadas järnmalmsförekomster och
kunna som exempel nämnas Helen mine, Moos
Mountain, malmerna i Hartings county i Ontario na. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
