Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Tekniska meddelanden - Om nickels och koppars inflytande på hållfastheten hos elektrolytiskt järn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
853
Vid dessa försök använde man sig af Shore’s
scleroscop. Antalet profstänger af lika
sammansättning växlade från l till 15, och å hvarje prof
gjordes minst 10 bestämningar. Medelvärdena från
afläsningarna äro återgifna i fig. 3.
För det glödgade materialet sjunker hårdheten
upp till en nickelhalt af 5 % samt tilltager
därefter för att vid 7 % nickel hafva samma värde som
det elektroly tiska järnet. Därpå inträder en mycket
stark stegring i hårdheten upp till en Ni-halt af 11
%, hvilken sammansättning motsvarar maximum af
hårdhet hos materialet.
Fig. 3.
Hårdheten hos nickel-järn-legeringar i obehandladt tillstånd och
efter glödgning.
För en M-halt i legeringen mellan 12 och 19 %
håller sig hårdheten nästan konstant, men sjunker
vid fortsatt stegring af Ni-halten särdeles hastigt,
så att, då materialet håller 25 % M, hårdheten är
ungefär densamma som hos elektrolytiskt järn. En
ytterligare ökning af nickelhalten, så långt försöken
omfatta, visade ingen förändring i detta värde.
Grlödgningen har åstadkommit ett genomgående
aftagande i hårdhet hos materialet. Kurvan har
i stort sedt samma utseende som för den oglödgade
legeringen men är mera jämn. Maximum af
hårdhet inträffar vid en nickelhalt af 16 %, och
materialet återtager sin ursprungliga hårdhet först då
halten af nickel uppgår till 32 %.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>