Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Uppsatser - Experimentella undersökningar rörande Hoeschprocessen, af Fr. Springorum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
922
oxiderad med en hastighet af 4.23 kg pr min. (se
tab. II-IV samt fig. l, 2 och 6). Enär
koncentrationen af P i badet och FeO i slaggen aftager, går
defosforeringen under andra tidsintervallet redan
långsammare med 1.66 kg P pr min. och, då
temperaturen samtidigt stiger, börjar oxidationen af C spela
hufvudrollen. Vid slutet af första perioden är
badets P-halt 0.26 %. Någon återgång af P från
slaggen förmärkes icke, trots hög temperatur (l 526°)
och hög P205-halt i slaggen och C-halt i badet.
Häraf synes, att äfven under ogynnsamma
förhållanden en reduktion af P ur slaggen kan
förebyggas, om denna är tillräckligt basisk.
Vid färdigperiodens början är kolets
koncentration i badet ansenligt högre än fosforns, och det är
därför icke underligt, att defosforeringens intensitet
är ganska ringa, ehuru badets temperatur genom
omtappningen och de nya tillsatserna sjunkit c:a
50° C. Under färdigperiodens första intervall
afskiljes ur badet pr min. 3.29 kg C, men blott 0.52 kg
P. Sedan fortgå nerkolning och defosforering sida
vid sida, utan att återreduktion af P äger rum,
oaktadt den höga temperaturen och badets relativt
höga kolhalt.
Man kan säga att i malmmartin första villkoret
för ett säkert afskiljande af fosforn är en hög
CaO-halt (40-45 %) och en låg Si02-halt (max. 15 % i
slaggen). Denna behöfver ej nödvändigt vara rik
på FeO för att hindra P-s återgång till badet, ty
har fosforn en gång gått öfver till slaggen, kan
dennas FeO-halt utan fara väsentligt sjunka, blott
kaik- och kiselsyrehalterna hållas inom nyss angifna
gränser. Men en hög FeO-halt i slaggen är
naturligtvis gynnsam för den hastighet, hvarmed fosforns
oxidation försiggår.
Mangan. Manganen oxideras till största delen
genast i början af smältningen. Man finner af tab.
II, att tackjärnets ursprungliga Mn-halt - 0.96 %
- redan vid prof tagningen l30 nedgått till 0.22 %.
Oxidationshastigheten under förperiodens första
tidsintervall är således 2.26 kg Mn pr min. Liksom
Si skulle Mn genast i början af smältningen
fulj-ständigt aflägsnas ur järnbadet, om ej reduktion af
MnO med C vidtoge. Oxidationen af MnO upphör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
