Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Uppsatser - Experimentella undersökningar rörande Hoeschprocessen, af Fr. Springorum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
929
som den förra eller senare reaktionen är förhärskande,
växer eller sjunker badets Mn-halt.
Reaktionen 5) befordras af hög temperatur samt
af en anrikning af MnO i slaggen äfvensom af hög
CaO-halt i denna. Hög FeO-halt i slaggen
befordrar åter reaktionen 3), som förlöper desto kraftigare,
ju rikare slaggen är på FeO och badet på Mn.
I förevarande fall äro nu alla förhållanden
sådana, att reaktionen 5) motverkas och reaktionen 3)
befordras, badet blir allt fattigare på Mn och
slaggen på FeO, hvaremot slaggen anrikas med MnO.
Slaggens växande basicitet gynnar emellertid
manganens reduktion, och då temperaturen i ugnen
alltjämt stiger, så måste förr eller senare inträffa, att
badets Mn-halt ökas i stället för att aftaga. Utan
försök till närmare utredning ser man ofta i
litteraturen dessa företeelser förklaras så, att en
reduktion af Mn äger rum, så snart slaggens FeO-halt
understiger dess halt af MnO, enligt satsen:
»koncentrationsförhållandet Fe : Mn (= Q) i
silikatmole-kylen sträfvar att blifva = l; för lika temperaturer
stegras slaggens upptagningsförmåga af Mn och
därmed äfven dess oxiderande inverkan ju större Q
är. Är således Q större än l, har man att vänta
en oxidation af Mn i badet, är Q mindre än l en
reduktion af Mn ur slaggen».
Resultatet af att FeO-halten sjunker, nämligen
återgång af Mn till badet, då ju reaktionen 3) aftager,
samt af kolets benägenhet att desto mer täcka sitt
stora syrebehof ur MnO ju mindre FeO finnes till
förfogande, framgår tydligt af slaggen från
förperiodens slut. Men en omständighet af allra största
vikt för reduktion af Mn, nämligen slaggens
basicitet, synes aldrig ha blifvit nog tydligt framhållen.
Man har länge vetat, att en basisk slagg fördröjer
oxidationen af Mn, men man tyckes ha förbisett,
att detta beror på den med högre basicitet hos
slaggen inträdande större reducerbarheten af MnO.
Häri ligger just orsaken till, att vid slutet af hvarje
basisk process en viss Mn-mängd stannar i
badet, under det Si fullständigt bortgår. Vid sur
process är förhållandet motsatt, i det Mn
fullständigt bortgår, men en viss Si-halt kvarstannar i
badet. "Ur den sura slaggen reduceras Si enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
