Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Uppsatser - Experimentella undersökningar rörande Hoeschprocessen, af Fr. Springorum - Cementinjektion vid schaktsänkning, af C. H. Hermodsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
947
från chargens början till dess slut ungefär desamma
pr tidsenhet.
Huru ofullkomlig martinugnen i värmetekniskt
hänseende är, synes bäst, om vi jämföra de
värme-mängder, som åtgå pr l kg stål i dels hoesch-,
dels thomasprocessen.
I »Métallurgie» 1908, sid. 474, visar F. Wlist
och L. Laval att vid thomasprocessen åtgå för en
charge 6 820 040 v. e. vid framställning af 9 730 kg
stål - 700 v. e. pr kg. I en annan charge åtgå
pr kg stål 846 v. e. Vid Hoeschprocessen erhölls
30 408 kg stål med 66 893 673 v. e., då man bortset
från förluster i gasgeneratorn och gasledningarna
till ventilerna. Detta utgör på l kg stål 2 199 v. e.
Då trots dessa ogynnsamma värmetekniska
förhållanden tillverkningen af stål i martinugn genom
färskning af en allt större % tackjärn med malm
ständigt ökats, så beror detta på vissa andra
fördelar, såsom processens oberoende af P-halten hos
tackjärnet, järnets direkta reduktion ur malmen
samt möjligheten att med större säkerhet kunna
framställa ett godt material.
Cementinjektion vid sdiaktsänkning,
af
C. H. Hermodsson.
Cementeringsmetoden afser, som bekant, att i
släppiga, vattenförande bergarter efter hand föregå
en schakt s andning med en injektion af cement.
Injektionen sker under starkt lufttryck och
cementblandningen pressas sålunda in i alla inom ett visst
område förefintliga sprickor, som på detta sätt
effektivt tätas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
