Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Uppsatser - Inflytande af torkad och förvärmd bläster på kolåtgång och produktionsförmåga hos masugnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1018
Håller slaggen, utom den järnoxidul, som bildats
genom oxidation framför formorna, äfven järn i form
af ofullständigt reducerad malm, blir naturligtvis
den följande reduktionen med kol lifligare och gasen
i formnivån kommer att ännu mer anrikas på
koloxid.
TO 40 60 30 100 1201*0 l 140
80 60 40 20
I fig. 2 äro resultaten från van Vlotens
undersökningar grafiskt framställda på så sätt, att å
ordinataxeln angifves förhållandet mellan syre och
kväfve i gasen och å abscissaxelo
observationspunktens afstånd från ställmuren. Linien genom
formnivån utmärker det normala eller det i
atmosfären för handen varande förhållandet mellan syre
och kväfve. Siffrorna på kurvan angifva antalet
observationer vid ifråga varande < punkt. Anmärkas
bör, att den grafiska framställningen af
försöksresultaten endast gäller för den ena hälften af
kurvan, den andra hälften utgör blott en
symmetrisk framställning af berörda resultat.
Kurvans förlopp visar påfallande
öfverensstämmelse med temperaturförhållandena i stället.
Närmast väggen kan beskickningen ej afkylas af blästern.
Här reducerar sålunda kolet de fasta
oxidföreningarna, och gasen anrikas på koloxid. Ett stycke
framför formorna är temperaturen lägst och blästerns
oxiderande verkan lifligast; järnet och de i
detsamma iQgående ämnena förbrännas delvis och bilda
med undantag af kolet fasta föreningar, hvarvid
syre undandrages gasen. Därefter växer åter
förhållandet mellan syre och kväfve, normallinien
passeras, och mot ugnens midt finnes åter mera syre
i gasen än i blästern. Temperaturen har nämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
