Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Råolja. Professor J. A. Leffler (inledningsföredrag)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
dustrie och fig. 15 en annan konstruktion (från samma firma), som ar-
betar med injektor. Den senare erfordrar därför ett rätt högt ångtryck.
Fig. 16 visar Wolffs pulverisator för överhettad ånga. Mynningen,
genom vilken ångoljeblandningen lämnar pulverisatorn, har en spring-
formad öppning; strålen är sålunda platt. Angåtgången uppgives till
0.235 kg pr kg olja.
Fig. 17 visar en pulverisator för pressluft eller ånga, som sätter den
avgående blandningen i rotation och på den grund ger en mycket ut-
bredd låga. Pressluften eller ångan behöver blott ett tryck av 0.15-
0.25 atm.
Fig. 18 visar en pulverisator enligt Selas’ system. I pulverisatormyn-
ningens centrum framkommer en blandning av luft och olja och runt-
omkring denna ett hölje av enbart luft. Pulverisatorn är så anordnad,
att den efter behov kan inställas för att ge antingen en mera långdra-
gen låga eller ock en låga med stor spridning. Lufttrycket bör vara
110 mm Hg.
Fig. 19 visar en pulverisator av Boyes konstruktion. Regleringsan-
ordningarna för olja och luft framgå av figuren. Lufttrycket bör vara
150 mm Hg. Denna typ uppgives vara mycket använd för mindre
ugnar.
En lågtryckspulverisator av Essichs konstruktion visas i fig. 20.
Pulverisatorn är framtill försedd med eldfast infodring. En del av
luften blandar sig med oljan, resten träffar blandningen vid pulverisa-
torns mynning. Förhållandet mellan dessa luftmängder kan regleras
efter behov. Pulverisatorns konstruktion tillåter användning av olika
lufttryck inom vida gränser. Sålunda arbetar den tillfredsställande vid
pulverisering av tjärolja av 50° temperatur med ett lufttryck av endast
6 mm Hg.
Fig. 21 visar en tjärpulverisator av Lipinskis konstruktion, särskilt
avsedd för mindervärdiga, tjockflytande bränslen. Vid en temperatur å
dessa av 70° C. bör luftens tryck vara 35-40 rnm Hg.
Fig. 22 visar Hammels pulverisator och fig. 23 själva brännarhuvu-
det å densamma. Pulverisatorn arbetar med ånga, och oljan säges icke
behöva förvärmas. Som en fordel uppgives, att plattorna, som särskilt
äro utsatta för slitning, kunna utbytas på några få minuter. Hammels
pulverisator lär ha vidsträckt användning i Mexiko för där befintliga
tunga oljor.
Fig. 24 visar en ångpulverisator för tjära, som användes vid Illinois
Steel Co, South Chicago, för deras 200 tons martinugnar.
Fig. 25 visar Best’s högtrycksbrännare för tjära samt oljor av olika
viskositet. Denna brännare arbetar med luft eller torr ånga (trycket
^ l kg pr cm2). Oljans tryck kan och bör vara lågt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
